Healing är aldrig farligt eller skadligt.

Dina rädslor borde du fundera över. Vaför du är rädd. Vad kan hända osv.

Tack Gunilla för ditt svar!

Mina rädslor bottnar nog mycket i ångest som i sin tur bottnar i mycket jobbigt som skett under min barndom, men främst upplevde jag att det började då jag började intressera mig för andevärlden och började se de saker som jag ser om nätterna. Det är dock mest otäcka bilder, därav min rädsla samt okunskap. Har försökt läsa mer om det och hittat massor av bra information som kanske tagit bort en del av rädslan. Men jag vet inte, tror att jag är rädd för att bli dömd och att jobbiga känslor kanske kan bubbla upp till ytan efter en healing. Vet förvisso inte riktigt hur det funkar om jag ska vara ärlig, känner bara att det kanske hade varit bra.

Vad tror du?

Det kan vara din rädsla som gör att du själv framkallar de otäcka bilderna tänker jag…

Det frigörs mycket under en healing och visst kan det bubbla upp jobbiga känslor. Därför är det bra om du har möjlighet att efterföljande tid få tala med och få stöd av den du fått healing eller annan behandling av.

Jag hinner bara svara så här kort eftersom min lunch strax är slut. Men du får säker flera råd och tips av andra här inne.

Okej, jag är tacksam för att du tog dig tid att förklara lite iallafall! Jag får kanske fundera på saken lite mer då innan jag bestämmer mig.

Hej Mareseis! Det känns fint att du vill hitta vägar att hjälpa dig själv, både till större förståelse omkring dig själv, och det som både syns och inte syns omkring oss.

Världen omkring oss är oändlig och var och en av oss får olika bitar vi kan se och uppleva extra tydligt. Ju helare vi blir inom oss ju mera energi frigör vi som vi kan använda till att utforska allt sånt efter eget tycke och smak.

Distanshealing är en fantastiskt fin gåva att både få ge och få ta emot. Du har redan fått bra tankar från Gunilla omkring dina funderingar.

Jag tänker också att du kanske faktiskt har någon Healer på nära håll. Någon du får förtroende för och både kan få behandlingar av och samtala med runt det som händer.

Att vara i trygga händer är en bra grundregel när vi arbetar med oss själva, så fortsätt att skapa och hitta din väg, och flera olika alternativ kan bli bra för oss när vi gör våra val. För "det är inte bara en väg som bär till Rom", vilket betyder att vi inte behöver vara så rädda för att "göra fel" .

En annan sak att ha med sig i sitt självarbete är att otrygghetskänslor ibland kan vara ofrånkomliga då dom kan vara en del av processen vi ska igenom. Vi ska bara aldrig sluta vara rädd om oss när vi vågar trots att vi är rädda .

#5 Frodig

Tack för de värmande orden! Ja, rädsla har väl alla på något sätt inför olika saker, och framförallt inför det vi inte vet något om eller känner oss osäkra inför. Jag är som sagt väldigt rädd för att bli dömd och har emellanåt haft dödsångest efter min mormors bortgång för sex år sedan då vi hittade henne död, vilket har gjort mig otroligt känslig för sådant här. Men jag litar samtidigt på att det inte är något farligt, och samtidigt vill jag utvecklas medialt eftersom jag är övertygad om att den här andevärlden existerar.

Men ja, jag vet inte. Jag kanske inte är redo bara, helt enkelt.

#6 Mareseis, ta det lugnt är vad jag känner här. Så gott det nu går om man känner sig i obalans. Man vill ju så gärna må bra och känna sig hel och trygg.

När vi önskar en förändring har vi ju faktiskt redan påbörjat en förändringsprocess. Det som kan vara till hjälp är att prova sig fram med små medel och känna efter hur det landar i oss.

Helande energi i små portioner, som ett "vitamintillskott", regelbundet under en tid. Samtal med någon som lyssnar och tar emot sånt du upplever, en medmänniska snarare än en "fixare". Några små praktiska detaljer i vardagen som känns rätt och bra för dig, detaljer att forma till en god vana, utan krav men till glädje för dig själv. Som exempel bara.

Och jag upprepar gärna Gunillas ord här ovan "…Därför är det bra om du har möjlighet att efterföljande tid få tala med och få stöd av den du fått healing eller annan behandling av."

Att inte stå själv med som kan kännas svårt på olika sätt.

Allt inom oss, som vi lagrat och mår dåligt av, går att rensa bort, omvandla, bearbeta. Ingen blir dömd för det arbete vi gör med oss själva. Vi har alla utrymme att ta våra steg ett i taget. Ibland känner vi oss ensamma och "omöjliga" i vårt arbete, då kan det vara skönt att få pysa ur sig, ösa ur oss frustrationer, rädslor eller vad som, kanske räcker det då med att bara få vila i någons omtanke och omsorg en stund eller två.

En dos värmande, helande energi kan verkligen vara mumma för själen.

Det "stora arbetet" vi gör med oss själva fortskrider bäst i samklang med dom små detaljerna vi gör i vår vardag. Allt är lika mycket värt i helheten.

Jahaja, det blev många ord igen det här Mareseis. Ta dom du vill ha och låt dom andra bara va helt enkelt!

kram på dig.

#7 Frodig

Ja, jag har bestämt mig för att inte testa healing förrän jag känner mig helt redo, och när jag är det ska det vara någon som jag, som du säger, kan prata med efteråt för att bearbeta eventuella "rester"…

Frågan är bara hur lång tid det ska ta, jag känner att jag är en bra bit på vägen att hamna i ett positivt tankemönster, så jag kanske är på rätt väg, iallafall.

Tack för era svar, det betyder mycket!

nog är du säkert på rätt väg.

Ett tips är att du kan be om lite värmande tankar, piggelinbubblor eller liknande, som brukar erbjudas här inne av många goa medmänniskor som finns här. Det kan ju vara gott att få lite sånt mellan varven, och kanske om du känner dig lite ensam i ditt arbete ibland.

Det är gott att du tar hand om dig och att du tar dig själv på allvar .

Tack, det ska jag definitiv be om att få emellanåt! :)

Kram.