Healing i att skriva
Friskrivning 15 minuter
Där vi kan välja ett tema
utifrån vart våra tankar trampar runt.
För våra tankar har en tendens att gå i samma spår. Om och om igen.
Och det tycks svårt ibland att ta sig loss.
Ibland har jag faktiskt undrat vem som bor i mig. När jag skrivit. Framför allt långt tidigare i mitt liv. Precis när jag började skriva dagbok igen efter många herrans år.
Jag blev påmind om detta magiska
på en kurs i höstas som inte alls handlade om healing eller något annat mystiskt.
Då fick vi uppgiften att skriva på valfritt ämne.
Jag valde ett av de teman som angavs och
jag skrev och skrev och skrev.
Jag hade ingen aning om vad jag skrev. Orden rann ur pennan.
Handen formade orden
Och orden som jag trodde var blaj och rappakalja visade sig vara ett slags svar som jag inte hade tänkt ut själv.
När övningen var klar blev vi tillsagda att lägga undan det vi skrivit. Det skulle inte läsas upp.
Det var liksom bara en grej som vi skulle göra.
Lite snopet faktiskt. För jag kände mig nyfiken på vad jag egentligen hade skrivit. Väl hemma igen kunde jag läsa igenom texten och förundras vad som kommit på print.
Friskrivning på en tagen rubrik….
Det är spännande.
Någon som provat?
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
Är det inte det som kallas för inspirerad skrift?
Isåfall har jag gjort det några gånger och blivit förundrad över det jag skrivit för det har varit ord som jag sällan eller aldrig brukar använda.
Det sägs att det är någon i andevärlden som ”talar om” vad den som håller i pennan ska skriva.
Det finns ju inspirerad målning också. Kanske jag ska testa det någon dag och se vad det blir. Jag är ingen konstnär preci s så blir det något utöver mitt vanliga klotter så styrs jag nog av någon annan.
Kanske är det samma sak?
Kärt barn har många namn, tänker jag.
Fast jag lutar mer åt att tro att det finns en djupare del i mig som vet vad jag behöver se.
Hjärnans alla spärrar hinner inte med när handen och pennan samarbetar så tanke censuren ger vika. :)
Måla är så himla härligt. Jag kan inte teckna eller dra ett rakt streck. Men leka med färger och se vad det blir. Det är så himla avslappnande och roligt.
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
Jag skriver massor! Skrivandet har varit min ventil sedan jag var åtta år gammal.
"En dag ska vi dö, men alla andra dagar ska vi leva"
#3: Fint att du hittade det 💚
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
![[SolaH]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
En gång i tiden skrev jag fritt, utifrån mig själv. Orden rann ur mig och blev till mening.
Idag är så svårt för mig att skriva. Inte för att dryg i betraktarens ögon.
Utan jag söndrar Orden i monokyler i mina ögon. För att jag själv ska förstå hur man ska formulera texten.
Som blir till intet.
Jag har satt lås på mig själv.
Hur ska jag ta mig ur detta?
Jag vet ju inte vad som funkar för dig. När jag känner mig låst och orden har gått och gömt sig.
Då brukar jag använda mig av köksfönstret. Jag tittar ut och skriver det jag ser.
Efter ett tag så brukar pennan fortsätta och tanke-blockeringen har släppt.
Ibland blir det inte mer än det som jag betraktar.
Jag tror att mycket handlar om att bara släppa taget om formuleringar, komma tecken och punkter.
Det behöver inte vara korrekt efter mallar.
Sen om det blir något av betydelse är ju bara en bonus. Då renskriver jag det som talar till mitt inre.
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
- Redigerat 2023-03-06 18:50 av Stjärnskott
Ja, det var ett bra tips som jag ska prova på.
Vet att jag gör det för omständigt och krångligt för mig själv.
Därför gav jag upp.
Tack rore för ditt inlägg, det kan vara en ögon öppnare för mig.
#7: Tack själv 🌼
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
Starta ny diskussion