Hejsan. Jag tycker mig känna en viss deppighet hos hästen. Det verkar som om hon känner sig lite ensam. Jag kanske har fel, men det är vad jag får till mig.

Kram och ha det så gott

Hon är uppgiven, känner sig bortglömd och deprimerad. Känns som hon försökt visa och tala om vad hon vill men ni antingen inte förstår henne eller kan/ vill hjälpa henne.

Tror du märkt av hennes humör från början i stallet, småstingslig och arg….

#2 Jag tycker också att hon känns deppig.. Men förstår bara inte riktigt varför.. Och ensam borde hon inte känna sig, hon har kompisar i hagen och så.. Men det kanske inte riktigt klickat mellan dem, eller så kanske hon saknar någon?

Tack så mycket för svaret.

#3. Jag har faktiskt känt under en längre tid att det finns något hon vill förmedla, men som du säger förstår jag inte vad hon vill säga.. Jag har också märkt av att hon verkar vara deprimerad, tjurig och "ifrånkopplad" Jag förstår bara inte varför.. 

Tack så mycket för ditt svar.

Zandie, så lite så. Jag kan försöka få fram mer lite senare i veckan. Just nu är jag lite för trött för att orka. Pm:ar dig när/ om jag får något för det kan vi ta mer provat tycker jag.

#5 Åh det var verkligen snällt av dig. 
Förstår det, men tusen, tusen tack! :)

Jag får ju också en känsla av att inte bli förstådd o lite ledsamhet.

Kan ha med magen att göra för jag blir väldigt orolig i magen o tror inte detta bara har med  en oro att göra.

Har ngn vetrinär undersökt henne och magen och äter och dricker hon ordentligt ?

Skickar i alla fall healing till henne och det börjar omedelbart med att arbeta med magen.

Mer får jag inte fram utan allt koncentreras till magen hela tiden.

Lasse

Har precis haft en Healig kollega på besök som arbetat en del med Hästar innan.

så jag visade henne bilden.

Precis som vi andra så kände hon en ledsamhet men sa också att detta är bara ett symptom på ngt annat.

Hon fick smärtor i nacke och ner i ryggen med hästen o tyckte du skulle be vetrinären undersöka hästen  för att hitta orsaken till din hästs förändring i humöret.

Lasse

#7 & #8

Det är antagligen så hon känner sig, ledsen och oförstådd.

Hon dricker och äter som hon ska. Men igår kväll hade hon dock inte druckit så mycket, knappt någonting alls.. 

Jag har inte märkt att hon ska ha några problem med mage, rygg eller nacke. Men jag ska absolut boka tid för en undersökning!

Vi tackar så mycket för healingen och att du tog dig tiden. Tack!

Jag har inte läst vad andra har skrivit än eller om du berättat nå't mer - men det jag genast fick till mig var 'depressivitet'! Jag fick också en oro i magen. Oron i magen kan höra ihop med depressionen eller om magen har skapat en depressiv känsla hos din vän.

Jag får också till mig en slags saknad - kanske är det så att h*n har tytt sig till någon (människa, häst eller annat djur?) som h*n har blivit separerad ifrån - och saknar?

Jag får upplever att hästen vill ha kul och leka.

Så om du kan lägga undan din egen oro för din vän och lite försiktigt hitta på lite småpyssel - ut o strosa på lite nya miljöer, lugna och rofyllda, men ändå med lite nytt att titta på, lukta på och känna på, så kan lekfullheten komma fram.

Jag ser ett vattendrag, en å eller nå't i nå'n skogsmiljö framför mig - vet inte om det är en symbolisk bild, en minnesbild eller vad - kanske har du nå't litet vattendrag i närheten som ni kan strosa iväg till?

*

Jah, jag vet inte om jag är ute och vimsar - men det är vad jag fick till mig, allt "på en sekund"…

Lycka till med din vän! Ge och ta emot Kärlek! Lägg undan din oro.

Kram!

Aha… jag ser nu att 'depressiviteten', oron i magen och saknaden kommit fram från dig själv och de andra också.

Så - då ligger det säkert en hel del i det!

Lycka till igen, Zandie! 

#10 & #11

En utav hennes hästkompisar togs bort för lite mer än ett år sedan, kanske är det henne hon saknar? Jag märkte i alla fall att hon saknade henne de första månaderna då hon ofta ställde sig och stirrade in i hennes box och ibland även gick in där.

Vi har en damm ett par hundra meter bort, vi har dock aldrig badat eller plaskat där. Bara ridit vid sidan av. Men vi har varit i sjön och på stranden några gånger. Hon brukar alltid vara skeptisk i början men när hon väl kommit ner i vattnet verkar hon tycka att det är kul. Kanske lite badsug då?

Hur menar du med att det kommit fram från mig själv? Menar du att det hon känner egentligen är mina känslor? :)

Tack så mycket för att du tog dig tiden :D

Tack Zandie, för din "respons"!

Det låter väldigt troligt att din vän saknar sin hästkompis fortfarande. Eller åtminstone kanske känslorna efter den händelsen, när kompisen togs bort, sitter som "spår" kvar i kroppen.

Kanske ska ni ta er små turer till sjön och bara ta det lugnt och njuta av friden. Och så småningom kanske hon vill ta sig ner i vattnet självmant också.

Vad jag menade i #11 (var otydlig p g a att jag var lite stressig) var att jag såg ovan att både du och andra hade tänkt på ("fått till er") detta med saknad, oro i magen m m.

Jag tror att du har fått lite att gå på här i tråden - så ge din vän lite extra ömhet och kärlek och försök att inte oroa dig utan fokusera på en bra och fin vänskap istället. Det mår ni båda bäst av.

Stort lycka till, Zandie! Jag tror att ni kommer att hitta varandra ordentligt. Ge det tid och ge av Kärleken! ;)

Hej Zandie

Det här är vad som kommer till mig om din häst.

hon tycker inte om att ha håret uppsatt så där hon vill ta ut det rufsigt hon gillar det rufsigt hon tycker om att få va fri spring fritt på stora ytor med långa tyglar och va försiktig med munnen hon är rädd om huvudet så mjuka händer en liten extra portion betor eller ngt sött gör susen hon vill ha lite fler hästkompisar att leka med.

Lycka Till!

Du kan ju alltid kontka en djurkommunikatör som kan föra ett samtal/ göra en session med hästen? :)