Jag brukar alltid be en liten bön först innan jag skickar healing, du får hitta dina egna ord förstås, jag säger ungefär så här: jag ber om kärlekens helande ljus att hjälpa och stödja X, alla personer runtomkring och hela situatione så att allt ordnar sig på bästa möjliga sätt.

Sen känner jag hur ett ljus kommer in genom kronchakrat, fyller upp hela min kropp och strålar ut genom händerna. Ibland även genom fötterna, det gör det nu när jag skriver detta. Se till att fylla upp dig själv och låt ljuset fortsätta strömma igenom dig medans du healar, på det viset kan du inte tömma ut din egen energi.

Jag fortsätter med att rikta ljuset mot personen det gäller, tar del för del av kroppen. Ofta kommer det samtidigt olika slags förnimmelser, kan vara att det gör ont nånstans, ibland varför, det kan komma nån liten förutsägelse (inte så ofta men det händer), det kan komma in någon anhörig från andra sidan, någon guide som är med och healar, ibland ett budskap. Jag får ofta bilder, och lägger allt på minnet men låter bli att tänka på det mer så länge jag healar.

När jag är  färdig tackar jag universum för hjälpen. Sitter stilla en stund, andas ut och går och tvättar händerna. För mig blir det ett tydligt avslut.

Sen sätter jag mig och skriver ner mina intryck, tar kontakt med personen ifråga och pratar igenom vår stund tillsammans.

När jag gör en avläsning gör jag egentligen på precis samma sätt… fast jag fokuserar mer på vad personen behöver veta om sig själv och sitt liv. Jag går inte igenom kroppen lika noggrant om jag inte känner att det behövs. Skickar inte healing direkt till personen utan att fråga, det kan bli tokigt om denne sitter och kör bil och plötsligt blir jättetrött till exempel

Tack för svaret