Vågar inte riktigt slappna av :)
Ja, en dum men talande rubrik 
Just nu är allting så bra i livet, och det har varit det ett tag. Underbart, jag njuter och njuter.
Samtidigt är jag livrädd, det är för bra för att vara sant. Jag är så rädd att jag ska slappna av och ta lyckan för given, och att det då ska hända något hemskt.
Det är så härligt att jag knappt vågar skriva det, men allting är bra eller bättre än jag önskat :) Underbara känsla, som delas med oron över om det är "lugnet före stormen".
Ja, tänk, så kluven man kan vara 
Är också glad då jag hade rejäl huvudvärk i helgen, först som en bakomliggande "varning" och sedan mer rejält. Jag brukar aldrig lyckas sova bort huvudvärken i vanliga fall, men valde att chansa och be universum om healing. Och tänk, på väg in i sömnens djupare tillstånd kände jag hur det verkligen fungerade och huvudvärken lättade för att helt försvinna 
Kul! Jag har annars alltid bara fått mer och mer ont när jag lagt mig att sova, och oftast fått gå upp i tidiga morgonen för att hinna ta några tabletter så att jag skulle vara någorlunda arbetsför på dagen…
Hälsningar till er alla
från Snöflingan - lycklig och orolig
Det gäller att ha mod att vara den man är,
och inte tappa modet för att man är den man är.
![[GunillaF]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Vad skönt att huvudvärken gav med sig!
Gå inte omkring och oroa dig! Njut istället av den lycka du känner! Du drar till dig det du tänker, det vet du ju!!!
Nää; "Fånga dagen" och njut av den. Ingen mening alls att oroa sig!
CARPE DIEM!
Härligt att se dig här igen Snöflingan Du ser huvudvärken fick du bort med din tillit till universum.
Så som du känner nu att oroa sig när man mår riktigt bra känner jag igen……så kände jag också för en del år sedan men till vilken nytta?
Nu njuter jag av varje dag och lever i nuet det fyller ingen funktion att oroa sig i förväg så att säga….
Så njut av dagen ditt liv är nu!
Kramen
" Var nära naturen - var när dig själv "
Härlig upplevelse med Healingen, Snöflinga!
Och jag kan bara hålla med, njut av det härliga som kommer in i ditt liv! Ta emot med öppna armar. Unna dig att njuta av det!
Tänk om all din oro är helt 'fel', och det inte blir så - vad mycket onödig tid och energi du lagt ner på alla farhågor då… ;) Unna dig att ta emot de positiva energierna som Livet vill att du ska ha! Du är värd det, precis som alla andra.
Oro för framtiden är att "planera att farhågorna ska bli realitet". Planer är "fantasier". Hur ofta blir vi inte besvikna på att våra "planer" (positiva) inte realiseras - för att Livet har något annat i åtanke åt oss? Livet visar dig just nu att du ska 'bada' i något gott - njut av det då! ;)
Allting är möjligt tills det är bevisat som omöjligt - och till och med då är det omöjliga
kanske bara omöjligt än så länge." /Pearl Buck ♥· Medarbetare på Healing
Oron är som småbarn, ju mer man pysslar om den desto bättre mår den.
Cris sajtvärd på Livskvalitet & Utomjordiskt.
Hemsida www.livskvalitet-2.se kliv in!
Varför står mina fötter på jorden när resten av min kropp är ute i rymden.
Det är så underbart när allt blir så bra
Tack för era svar Har saknat er men känner inte att jag hinner med att vara här så mycket 
Har ju lagt själva tränandet på healing på is, tänker att det får komma fram om det vill, annars får det va så
Nu är det dags att sova! Kram på er alla goa healers!
Det gäller att ha mod att vara den man är,
och inte tappa modet för att man är den man är.
#5 Vi finns här när du vill och kan.
Kram och suss gott!
# 0 Jaa, inte är det lätt det där med oro….fastän man VET så väl att det inte finns nån nytta alls med den, så dyker den ändå upp. Och den kan bli värre om man försöker "tvinga bort den" har jag märkt.
Om du vill kan du prova en mindfulnessövning, som går ut på att " sitta med känslan". Dvs sitt bara och känn på oron, utan att döma den. Var känns den? Hur känns den? Flyttar den på sig i kroppen ? Osv. På detta sätt får man en distans till sin oro, och man kan se att " jag ÄR inte min oro", utan det är bara en känsla, som kommer och går.Man kan finna ett vänligt förhållande till den. Ofta klingar den av efter att man suttit och " känt på den" ett tag.
Hälsningar från en som " känner på sin oro" ganska ofta 
Man får sannerligen kämpa med sin oro om man vill få bukt med den. Den försvinner inte gärna av sig själv… för min del är det enda sättet som funkar att faktiskt tvinga undan känslan, att fokusera på att släppa den och istället koncentrera mig på annat. Gärna trevliga saker. Så fort den dyker upp så säger till mig själv att nej, jag vill inte ha dig… bort och så verkligen fokuserar jag på något annat.
Ta hand om dig själv och njut av allt det som är bra, tänkt på det istället när oron kommer och vill ha din uppmärksamhet.
Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?
Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.
Starta ny diskussion