![[okkrip56]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Healing ..
Hej!
År orolig o ängslig för min arbetssituation. Är i en ny organisation och vi ska sammanslås med våra arbetskompisar (vi sitter på olika ställen)..Mycket förändringar, nya chefer… Tre st personer har fått sluta pga arbetsbrist - det är ju så när det är omorganisation och ska samordnas.. Vid förändringar blir jag orolig, ängslig. Är fortf otrygg,dåligt självförtroende.. har blivit bättre med åren. En röd tråd i mitt liv. I situationer när det krävs nåt av mig i arbetsplatsträffar, möten, när uppmärksamheten riktas mot mig i en samling människor så blir jag nervös, svårt att prata, hjärtklappning (visserligen blivit bättre med åren) men finns där ändå. Har en arbetskompis som jag arbetat med i 20 år o som jag har svårt med.. Blir nervös av hennes sätt, attityd, Hon är jätteduktig, ambitiös, noggrann, skinn pånäsan, men näbbig o snäsig. Jag har svårt med "bollplanskprat" med henne..svårt att vara avslappnad i hennes närhet… Hon kan svara snäsigt "det vet du väl" om jag frågar om nå.. Jag har haft ett samtal med mina 2 chefer hur jag upplevt min situation med henne o de tog upp det med henne. Varit bra ett tag, men nu känner jag att det kommer inte att bli bättre än så här. Jag orkar inte längre jobba med mig själv o utvecklas pga henne, men dels oxå pga mitt dåliga självförtroende och egentilliten..Funderat återigen (100gr) att söka mig efter nytt arbete, men vid 54 års ålder är det inte så lätt med det! Jag blir ledsen när jag tänker på min situation, vill kunna känna en dräglig arbetsglädje! Hon kör sitt eget "race". Visst ska man kunna jobba självständigt, men är man 2 i samma yrkeskategori o jobbar med samma arb.uppgifter så tycker jag att man ska ha mer sammanhållning och samarbete, men enligt min upplevelse så har vi inte det, även om det blivit bättre o så är det hennes sätt, pratar ofta hur dåligt andra gör el inte gör, vem har gjort det där! Ska ha en syndabock ibland. Emellanåt så fungerar det bra emellan oss. Vi är så olika som personlighet oxå, jag en mjuk o snäll person, konflikträdd, ödmjuk, tålmodig. Hon hård, stark personlighet, gör sin röst hård oftast, syns o hörs, tar plats, noggrann..
Ja det känns extra jobbigt nu! Trött, otrygg, änglisg, rädd..Stor del är min egen arb.situation tillsammans med henne hur jag upplever det i kombination med de nya förändringarna.
Min dotter 19 år ska börja läsa till sköterska på distans imorgon. Jag oroar mig lite för hennes del oxå. Hon har ju samma psyke som jag, fungerar likadant. Dessutom har en mycket svår acne som blossade upp i ansiktet - kinderna för 1 år sedan som hon lider av. Fått antibiotika men verkar inte hjälpa. Jag vill o önskar att hon ska känna att hon klarar av den första tiden med utbildningen, att hon är trygg, stark, modig…o att acnen ska ge med sig!
Kanske något som någon kan "skicka nå" för våran del, på traven?
Tack på förhand!
Hälsningar
okkrip56
Jag sänder til er båda
Det är dax att söka något annat nu. Du har också ett tankemönster som gör att du befinner dig i ett evigt ekorrhjul. Ändra inställning till dig själv, vem du är och vad du kan. Så länge du intalar dig själv om att dig själv om att du är 54 år och att det inte är så lätt att få ett nytt arbete så förblir situationen så också. Nu säger jag inte att du kommer att få första arbetet du söker, så kommer det inte att bli, men du måste börja någonstans och under tiden du söker och kommer underfund med vad du vill ha kommer din inställning om dig själv att förändras. I och med att du förändras kommer du att smitta av dig på din dotter som ger henne mod och tillförsikt. Självförtroende och tillit är något som brukar vara den största stötestenen för att våga ta för sig av livet. Allt är möjligt bara man tror på det, men man får inte glömma att saker och ting tar tid. Rom byggdes inte på en dag för att använda en gammal klyscha
Kram
Usch vad du verkar ha det jobbigt….
Ang din kollega.. Försök att tänka dig att du har en "ostkupa" eller annat liknade (tält, hölje…) omkring dig när du är i hennes närhet. Det skyddar dig från hennes energier och känslor. För hon verkar suga energi.
Försök att göra som hon gör; Kör ditt race. Det är inte lätt, men försök. Det är inte förrän man ändrar sitt eget sätt att vara och tänka, som man kan få till en förändring hos andra.
Det är aldrig försent att söka nytt arbete. Det kan vara benigt att få nått men provar man inte så vet man inte heller Du behöver inte tala om det för någon och du behöver inte säga upp dig på nuvarande jobb förän du fått ett nytt. Testa. Det kostar inget!
Vad roligt för din dotter att börja en utbildning. Oroa dig inte. Stötta henne och tala om för henne vad hon gör det bra! Låt henne inte märka att du oroar dig för hur det ska gå för då kanske hon får för sig att hon inte kommer att klara av det!
Jag har för mig att acne kan blossa upp om man känner sig nere. Så en skopa beröm, en skopa peppning, en skopa kärlek och blanda väl, så kommer det att gå hur bra som helst!
Jag skickar kärleksfulla tankar och energier till er båda!
(Lycka till med jobbansökningarna)!
Tack för Era ord o råd! De behövs och ger betydelse!
Hälsningar/kramar
okkrip56
Om vi skickar till dig nu med den inställning till dig själv och till andra så ger vi dig enbart bränsle till att fortsätta som tidigare. Är det det som du vill uppnå med den hjälp som vi ska skicka?
Hej okkrip 56
Jag har sänt till dig och din dotter.
Lycka till i livet till er båda
Hej!
Tack för Era råd och ord! De är av stor betydelse för mig!
Jag ser ju även positivt och med lite spänd förväntan på oxå inför det här med förändringarna i mitt jobb, men även att jag kanske nu står inför ett vägval, stanna eller söka mig härifrån..
Har alltid varit en ängslig o otrygg människa av mig på grund av olika saker, väldigt sjuk i min astma som barn - legat på sjukhus..bräcklig i sinnet för att klara arbetsliv, socialt, ja att klara sig över huvudtaget genom livets svåra resa som vi alla vet hur det kan vara, separation, arbetsliv, oro för ens barn i olika saker, ja man kan räkna upp många saker.
Ja det var ett litet inlägg igen från mig.
Hälsningar
okkrip56
Svar till "allhealing": på frågan om det är det jag vill uppnå med er hjälp, dvs ge bränsle till att fortsätta som tidigare..: Jag vet bara att jag känner att jag behöver stöd, ork, energi, mod..att klara mig igenom förändringarna på jobbet, ev att söka nytt arbete. Jag förstår inte riktigt det där att det ska ge bränsle till att fortsätta som tidigare?
#7
Eftersom du skriver att du inte själv har fokus utan du tillåter andra personer att styra hur du ska må. Därför ställer jag frågan om du vill fortsätta på den vägen.
Nä, klart att jag inte vill att andra ska styra hur jag ska må! Men man blir präglad av ens närmaste arbetskompis. Sen är det ju en kombination av att jag har dåligt självförtroende..Vet att det ligger hos mig det mesta arbetet! Men ibland behöver man stöd, hjälp, energi på vägen för att nå dit..Någon som lyssnar, feedback..etc
#9
Orsaken till att jag frågar beror på det du skriver. Jag hjälper gärna till om den energin du ber om är till för en förändring eftersom du så att säga är medveten om det. Annars ser jag ingen mening med att skicka hjälp för att underhålla gamla mönster som inte längre gagnar dig speciellt eftersom du är medveten om resultatet som det ger.
Starta ny diskussion