hur menar du nu? vilka tecken är det du ser efter då? tanken är intressant- själlösa människor är väl odöda, vampyrer kanske?

Kan det kanske vara så att de är "bedövade" på något sätt. Som om de avskärmat sig från sina känslor. De kanske skulle göra alldeles för ont om de släpper upp dem till ytan. Man kan vara bedövad av sorg, smärta, svek mm.

Jag tycker också att jag ibland möter människor med alldeles tom blick och då brukar det vara just av någon liknande anledning som jag räknade upp.

jag har aldrig tänkt på människor med tom blick som själlösa. Nu undrar jag om jag verkligen har mött någon sådan.

#3 Jag menade absolut inte att de människorna skulle vara själslösa. Jag trodde att det kanske var sådana tomma blickar snoflinga hade mött och därav frågan hon ställer!

Jag tror nämligen INTE att det finns någon människa utan själ.

#4 aha Nej jag tror inte att det finns någon som är själlös heller. Vi får se vad snöflinga säger när hon kommer in nästa gång. Nyfiken på detta ju

Jag tror inte heller att någon kan vara själlös, däremot så tror jag att man kan vara så avstängd, fylld av rädslor så att man inte har kontakt med sitt inre.

Sådana människor har jag ett litet utbud av bland min "släkt" och det är förstås något jag ska lära mig av dem eftersom jag skaffat mig dem som släkt och kanske tvärtom med. De är väldigt svåra tycker jag för de tar inte emot och de ger inget heller.

Jag tror inte heller att det finns någon som är själslös.utan kan tänka att det är som vi är som personer.en del sticker ju ut på olika sätt,medan andra kan föra en tyst vandel och märks inte av utan smyger som förbi,kan också bero på vilken situationen man befinner sig i.sen finns det personer som är påverkade av olika preparat och där av tom blick.

Själar har vi alla, tror jag. Men våra själar är väldigt olika beroende på hur gamla de är. Därför kan det nog vara så att man upplever vissa människor som "tomma" eftersom man inte kan få någon kontakt.

Sen lever vi i ett samhälle som inte ger själen och andligheten speciellt mycket. Det är bara fråga om ekonomiska resultat och vinning som tycks gälla, otroliga prestationskrav byggs upp. Därför är det nog många människor som kan tyckas vara själlösa. En del för att de helt enkelt inte bryr sig om någon annan än sig själv, och andra för att de inte orkar med det själlösa samhället.

Äsch, det var ett möte idag där med en ganska otrevlig person som lever i sin egen värld, där jag efter en stund började fundera över om denna person verkligen har en själ. En själ är ju ändå en själ, alltså något som finns inuti en som INTE är människan man är, som inte har så mycket med ens personlighet att göra, men som ändå finns där och som bara ÄR, och det brukar man ändå känna att folk har ibland. I det här fallet fick jag bara en bild av hur jag vet hur hela den här människans liv ser ut och hur långt tänkandet går, men jag kan ju ha fel och kanske finns det en väldigt djup sida i personen som har kontakt med sin själ, men det känns inte så alls.

Det är nog så att alla har en själ, såklart, men att en del inte har kontakt med den alls. För mig är själen något harmoniskt och allvetande, den del av mig som tillhör allt utanför vardagen. Det är min själ som vet att allt det är dagliga egentligen inte spelar någon roll, våra liv är ju som att se på en myrstack, där vi kämpar med saker vi tror är viktiga - och det måste vi oftast för att överleva, men man kan ju samtidigt vara i kontakt med sin själ :)

Nu ska jag sluta flumma runt, men blev bara fundersam och ville höra era upplevelser.

Hahaha, du e rolig du flingan….

Inte tror du väl på allvar att vi människor inte har en själ, jag tror inte, jag vet….så kallt kan jag säga att jag vet det, för om man har varit där uppe och vänt igen, då vet man…..

Men du har så otroligt sköna spontana utlägg, så jag blir alldeles rörd….

Kram på dig.   Fortsätt bara vara du…..

Jag har funderat på något liknande; kan en kropp överleva och fungera utan att någon själ tagit plats i den? Och har det någonsin hänt?

Det finns en rätt bra förklarning om "vad" är sådana menniskor i David Icke bok "Vilkorslösa kärleken är den enda sanningen allt annat är illution".

Först holler med med de som säger att den bok man måste vaga läsa,  i början hans påståenden käns så otroliga att man vägrar över huvud taget tro på något sådan…. och efter, när allt sjunker på plats - fattar att det är sant helt och hållet…. Ganska skremmande.

#10 Man måste "think outside the box" för att komma någonvart i livet :) Och det är ju inte självklart att alla människor finns, det kan ju även vara så att det bara är jag som finns i hela världen, och allt annat är bara kulisser :) Även om jag inte tror att det är så :) Lite som det gamla "Om ett träd faller i skogen och ingen hör det, låter det då?"-uttrycket :) Vi tror att saker är som de är, men vi vet inte :)

Men, om alla människor har en själ, så tycker jag hemskt synd om de själar som aldrig får kontakt med sin människa!

#12 Låter som en spännande bok!? Finns den recenserad någonstans?

Ja det finns massa infon om bok (samt andra hans böcker), hans hemsida (sislar med att avslöja illuminati osv i 20 år, hans samhälleutväcklingprognöser under årena varit först kallade för galenskap och efter visads vara realiserad sanning…), det finns här på UF en tråd och diskution efter att någon var på hans föreläsning, mm

Tror att det räcker slå upp hans namn…

Så här skriver jag i min kommande bok:

Själen är föreställningen om att den fysiska kroppen rymmer en eterisk ”kropp”. Denna förandligade enhet är enligt flera religioner av ”gudomligt” ursprung och antas ha en självständig egen status, det vill säga en unik personlighet. Jag är mån om att inte ta ställning till religiösa trosuppfattningar endast referera till en mångtusenårig tradition av idéer om en andevärld.
Möjliga vetenskapliga indicier för själens existens är studier som lagts fram om ”Nära Döden Upplevelser” (NDU) av läkare som fått del av sådana upplevelser från patienter som ”nästan dött” (Morse m fl) och forskare som intervjuat överlevande från katastrofer. 
Låt oss betrakta kroppen som en ”kostym” som man hänger på själen. I samma ögonblick skapas förutsättningarna för en fysisk identitet ett "jag". När Jaget kläs av en fysisk kropp får den också en hjärna och denna hjärnas aktivitet handlar mycket om kroppens fysiska behov. Behov ställer krav på tillfredsställelse och då förvandlas Jaget ibland till ett själviskt EGO. Denna kostym drivs således av Individen som utför Jagets beslut. Karaktär, mod och viljestyrka avgör initiativförmåga och uthållighet. Känslor påverkar relationer. Själen kan inte mycket mer än hänga med så länge den är i kostymen. Även hjärnan är en del av kostymen och Jagets uppgift är att göra kloka val utifrån den hjärnkapacitet man ”begåvats” med.  Intelligens påverkar således förutsättningen och har man fått en smart hjärna i den aktuella kostymen så kan Jaget göra rationella beslut så mycket enklare.  Men hjärnans högra del som styr kreativitet, empati och känslor behöver också vara väl utvecklad för att vi ska få en socialt fungerande människa. Om själen har hamnat i en kropp med avsaknad av empati eller avstängda känslor så riskerar själen att få uppleva psykopatens personlighet. 
Livet som sådant med alla sina prövningar kan ses som själens skola. Den fysiska döden antas befria själen från kostymens belastning. Sedan har vi frågan om ”reinkarnation”. Om vi har en själ i en bana av återfödslar så kan man förmoda att syftet bör vara utveckling och förbättring.

#15 Väldigt intressant och tydlig förklaring :) Tack för trevlig läsning! När kommer din bok ut tror du?

Jag tror att dessa människor inte har upptäckt LIVET än. Det är en process att komma ur ett omedvetande. jag tycker själv att det är ett oerhört slöseri med tid att gå runt och inte vara i nuet, att inte SE.'

/Caroline

Hej @Snoflinga. Som svar på #16 är jag just inte i vad boken ska heta. Jag har titeln men inte "taglinen". Tagline använder vi inom filmen för att med en kort mening beskriva filmens innehåll. Eftersom boken lanserar ett helt nytt begrepp "Succébo", är denna tagline väldigt viktig. Diskuterar den just nu under "Filosofi-Metafysik"

Tanken är att boken ska komma i höst.

Som svar på LinoD #17. Jag förstår dig som att - den som inte är i nuet  kan inte ta tillvara på det som sker för stunden och kan inte ta tillvara på glädjeämnen. Eftersom diskussionen här handlar om själen tolkar jag ditt nlägg som att den som inte "Upptäckt livet" inte är i kontakt med sin själ och därför inte kan "SE". - Ja det är en intressant tanke.  När det gäller att kalla det tillståndet "slöseri med tiden" så tror jag till och med att "detta slöseri" kan vara en nödvändig del av mognadsprocessen för att så småningom komma till insikt om meningen med livet och ta tillvara på det. /Börje

#13 Flingan, jag hoppas du förstår att jag skojar med dig, det finns inga dumma frågor, det vet du redan att jag tycker..

Det är ditt sätt att framför dom som jag finner så upplyftande, det spontana som ett barn ser det på, vuxna reagerar oftast inte så, därför är det så befriande att höra dina utlägg….

Kram på dig…

#19 Självklart förstod jag det

#0 visst har vi både kropp och själ och det hör ihop, däremot kanske inte alla är i kontakt med sin själ och det kan du nog se i ögonen när någon " stängt av " för de är kvar i sin smärta, sorg osv.

Där slog du huvet på spiken Indiania, precis så tror jag att man upplever andra som har blockerat sig med tung sorg…dom ser döda ut i ögonen, som är själens spegel…