Mycke text men väldigt intressant läsning!

www.pearlnharmony.se

Tack Allhealing,

väldigt intressant perspektiv att se tiden, jag kan uppleva ibland att den inte existerar…blir lika förundrad varje gång jag sen upptäcker den igen…….märkligt fenomen…

Jag förstår inte allt, men det beror nog på att jag sitter på jobbet och skumläser. Vill bara dela med mig om det här med tidsuppfattning, jag har ju pendlat en hel del i mina år. Tog ett jobb nära hemma och slapp pendla, men upptäckte till min förvåning att det var lika drygt att köra till/från jobbet ändå. Jag vet varför det är såhär, det är för att min hjärna sätter tiden, det går ju inte snabbare att komma hem, jag VET att det tar en kvart hem, alltså tar det en kvart hem. Det tar inte 5 minuter. Det vill säga, så länge jag VET hur lång tid det tar så går det ju inte fortare.

Svårt att förklara och låter säkert helflummigt eller ologiskt, men det är så jag känner det. Resan är lika dryg eftersom den motsvarar min förväntning.

Många kloka tankar här!

Sedan är min tanke att fysisk sjukdom inte allena påvisar obalans. Jag känner ett antal människor med både erkända och icke-erkända oblanser som trots dessa är oerhört fysiskt starka. Så man ska inte stirra sig blind på enbart det fysiska tänker jag.

allhealing skrev:

Om samtliga personer på jorden istället valde att förena det som vi uppfattar som tid med det som vi uppfattar som inte tid och ständigt levde varje sekund av sina liv i förening med bägge dessa sanningar så skulle omedelbar världsfred uppstå. Fred på jorden, varaktig fred.

Jag kan bara hålla med. Vilken önskedröm.

Tiden måste vi vara rädda om. Den går och kommer aldrig tillbaka.

Detta med tiden och tanken köper jag fullt ut av dig Allhealing  för vad är tid?

Men att kroppsliga och obotliga sjukdomar beror på individen själv, det köper jag inte alls  för hur många har inte provat allt som går och finns att ta till och ändå så förvinner dom ifrån oss!

Men att många faktorer tillsammans kan bota många sjukdomar … det köper jag fullt ut …

/kram Spanaren

Den enda gräns man ska sätta är att det finns inga gränser, inget är omöjligt.

Tiden skapar inget gott. Jag tror klockan till slut kommer försvinna för vi har en inre klocka som fungerar precis lika bra. När vi sluter leva på den horisentella linjen och börjar leva i den vertikala då förstår vi att vi har all kunskap inom oss. Det enda som är evigt är nuet. Detta är den sanning som vi beslöjats med för att växa i vår egen ofullkomlighet. Vi är på rätt väg men det går olika fort.

#6

Du tar till dig den informationen som är sann för dig. Hoppa över det som inte känns rätt för dig.

#8 Tack  /kram Spanaren

#8

Ang #0 så ställer jag mig frågan - vad är hönan och vad är äggen i texten nedan:

En fullständigt balanserad människa kan omöjligt vara sjuk. Oavsett om det rör sig om en förkylning eller en betydligt allvarligare sjukdom så är detta en omöjlighet. Sjukdom är ett obalanserat tillstånd i kroppen medan friskhet är ett full balanserat tillstånd i kroppen. Rent matematiskt är det alltså omöjligt att befinna sig i bägge dessa tillstånd samtidigt. Antingen är man frisk eller så är man sjuk.

Jag fick känslan av att de flesta här inne tolkar det som att obalansen är orsaken till sjukdomen - men det kan ju vara tvärtom också. Eller varför inte exakt samma sak? Sjukdom = obalans, sen om det är sjukdomen som leder till obalans eller obalansen som leder till sjukdom, det får gärna de som är visare än mig spekulera i Själv är jag nöjd med att konstatera att jag tror att sjukdom och obalans botas tillsammans - men ibland tror jag också att man kan behöva en sjukdom, man måste inte vara frisk alltid - en normal dundersjuka (så man blir sängliggande) kan för mig vara något kroppen behöver för att börja om - så kanske kommer obalansen först och sjukdomen uppstår för att rätta till den?

#10

Visst finns det ett djup i obalansen som uppstår innan vår fysiska kropp är kapabel att ta till sig av obalansen och med tiden även utvecklar en sjukdom av den.

Det är därför som healers kan se sjukdomar som eventuellt kan komma att utveckla sig i en människokropp långt innan dagens vetenskapliga instrument klarar av att se samma information men i ett långt senare stadium av sjukdomsförloppet.

Healern arbetar medvetet eller omedvetet i bägge dessa perspektiv parallellt och kan därför använda sig av fältet som är tidsbundet samt av tillståndet "inte tid" för att komma åt den bakomliggande orsaken till varför ett problem existerar.

Det är därför klokt att fråga personen som kommer för att få hjälp följande fråga. Vill du bli frisk? Dessutom är det klokt att medvetandegöra för den som sökt hjälp att ansvaret för att bli frisk alltid ligger på personen själv ifråga. Eftersom personen själv medvetet och eller omedvetet på något plan själv dragit på sig hela sjukdomsförloppet.

Det är först när man tar 100 % eget ansvar för sina egna handlingar som man kan dra nytta till 100 % av sina egna handlingar om syftet är att bli fullt frisk.

#11 Jo, jag förstår det här - men det är ett så annorlunda tänk att jag måste få smälta det bit för bit. Det finns så många pusselbitar jag måste få ihop med tänket, och det tar tid (ironiskt va? TID ). Jag har ju exempel på hur man själv styr sin värld (fast inte genom sjukdom), där jag vet att jag t ex ska till en viss stad igen, jag vet inte varför men där ska jag vara och arbeta - och "omedvetet" har jag styrt livet dit igen…

Undrar lite hur du ser på glutenintolerans, är det en sjukdom? Jag ser det inte som en sjukdom, utan mera som att min kropp inte tål just gluten - men är det pga en obalans eller är det helt enkelt bara fakta?

oj mycket att läsa och mycket att ta in och begrunda men det var det värt. Tack Allhealing!

intresant läsning, det hade jag  gärnaprovat men sen vet man jo inte om man slänger grisen i säken, mycket pengar att slänga bort.

Någon som har testat och kan ge ett utlåtande?

#6 jag tror att det kanske kan vara så att om en obalans får vara riktigt länge så kommer det en gräns där kroppen inte har kapacitet att normalisera sig oavsett i vilken dimension obalansen finns i.

#14 hur menar du? den här tråden handlar om Allhealings syn på healing och där vi tar till oss hans synsätt.

#11

Man behöver inte ens vara en healare för att kunna se eventuella framtida sjukdomar hos andra. T.ex.  kommer man väldigt långt  med att se hur folk äter och lever. Skolmedicinen kan också göra gentests hos nyfödda barn för att se vilka sjukdomar de eventuellt kan utveckla och människor som utsätts för miljögifter och tungmetallförgiftingar (t.ex. amalgamfyllningar) löper också väldigt stor risk att bli sjuka.

Jag tycker du skriver så mycket om obalanser men aldrig om det som orsakar obalanserna.

Eftersom den bakomliggande orsaken till sjukdom väldigt ofta beror på fel livstil undrar jag vilka kunskaper du har att bearbeta dessa orsaker? Vad har du för kunskap om miljögifter, avgiftningsterapier, kostrådgivning, antioxidanter, näringsämnen,  sjukgymnastik,  enzymer och signalsubstanser?

#7 Jag gillar ditt synsätt och det du skriver!

#17 Jag håller med, ibland önskar jag mig ett liv på landet där man är självförsörjande och kan skaffa sig en naturlig dygnsrytm utan klockan

#12

Man kan se din fråga på så otroligt många djup. På det vis som jag ser på saker och ting så är allting som inte befinner sig i balans det pga en orsak. Sen kan man kalla den orsaken för en mängd olika saker eftersom det existerar så otroligt många nyanser, det finns liksom inget mer rätt eller mer fel sätt att göra detta på. Alla har helt enkelt sitt sätt att se på saker och ting.

#16

Ingen är expert på samtliga områden. Jag är duktig på en liten bit och den biten ligger utanför det normala spectrat som den västerländska medicinen använder sig av. Låt då den delen av expertisen arbeta med de områden som du nämner i din frågeställning.

Jag är duktig på att lösa synnerligen svårlösa eller rent av omöjliga fall där den traditionella medicinen går bet gång på gång. Min kunskap är helt enkelt en annan form av kunskap som sträcker sig utanför den vetenskapligt mätbara skalan som enbart existerar inom fältet.

Som jag skriver här ovan så existerar det även ett redan vetenskapligt bevisat område som ligger utanför fältet. Det är där som jag har utvecklat min specialistkunskap och länkat samma den med området innanför fältet eftersom det är enbart där som en obalans kan existerar exempelvis i en fysisk kropp.

Detta är alltså komplementär friskvård som jag och många andra healers arbetar med. Den är på intet sätt menad att ersätta andra människors expertisområden. Den är på intet sätt menad att ersätta dagens sjukvård, den är menad som ett komplement till dagens sjukvård.

#19 Det är det som gör det så svårt att "köpa", om jag får en spark av en häst och bryter armen, hände det pga en obalans hos mig och att jag "drog till mig" sparken just på armen? Det är så jag tolkar det, även om jag själv inte är övertygad om det här synsättet :)

#20

Min man är expert på nästan alla dessa områden :) Men det var han inte när han började att syssla med energiarbete och healing. Han märkte att man inte kommer långt om man inte bearbetar dom fysiska orsakerna till sjukdom. Och han insåg att om han ville vara till människors hjälp att han måste kunna vägleda människorna till att bearbeta dessa orsaker. T.ex. skulle han inte ha kunnat hjälpa mig att bli frisk, om han inte hade talat om hur jag skulle äta och leva för att bli frisk och vilka brister jag hade. Detta var dock inget som sjukvården gjorde. De frågade mig aldrig vad jag äter och  testade aldrig ut några eventuella brister.

Det är sällan som sjukvården ger kostråd, kollar upp brister eller kan vägleda en människa som utvecklat t.ex. fribomyalgi  på grund av amalgam till en ordentlig amalgamsanering och genom en avgiftningsterapi. En människa som utvecklat fibromyalgi på grund av amalgamfyllningar kan du aldrig hjälpa att bli frisk enbart genom energiarbete för amalgamet måste bort ur munnen och gifter ut ur kroppen för att denna människa ska en chans att uppnå hälsa och de flesta läkare vet inte ens hur man gör. Så om någon nu kommer till dig som inte fick hjälp av skolmedicinen  kan du ju heller inte göra mycket åt det om du inte vet hur man ska vägleda dem till att bearbeta orsakerna till deras besvär.

Symptomen må du kunna lindra med energiarbete, precis som sjukvården kan lindra symptomen genom mediciner, men orsaken till sjukdomen finns fortfarande kvar och det är långt i från den enda sjukdomen som har en fysisk orsak och som fysiskt måste bearbetas.

Så klok du är! Ljus och kärlek till dig från mig

Kram Åsa

#22

Nu har du misstolkat mitt svar. När jag ser den bakomliggande orsaken utanför fältet så ser jag självklar även rakt in i fältet eftersom det från det perspektivet inte existerar någon separation mellan utanför fältet och fältet när man gör observationen från de perspektivet.

Som jag även skriver så ser jag inte healing som en enskild process utan som ett komplement till den traditionella sjukvården.

Att det även finns experter på mängder av olika områden är även det bra eftersom det existerar så många olika plan som vi alla lever på. En del är rädda för att ens be om hjälp medan andra vill prova på mängder med olika alternativ. Många är låsta till att enbart söka hjälp inom den traditionella sjukvården medan andra för första gången tar små steg utanför det vårdsystemet för att eventuellt finna en lösning på de problem som personen bär med sig. Andra har inga problem alls med att prova sig fram efter en bra lösning. Vi är alla så olika som person.

Självklart finns det mängder med olika behandlingsformer som fungerar olika bra för olika personer beroende på var den personen befinner sig i livet när en medvetenhet uppstår om att det kanske vore dags att göra någonting åt problemet som personen själv upplever det.

Då kan det jag göra vara ett alternativ liksom det som så många andra sysslar med inom den alternativa friskvården, den komplementära friskvården respektive den traditionella sjukvården.

Det finns inget rätt eller fel när det kommer till att hjälpa människor. Om man använder sitt sunda förnuft så kommer man väldigt långt oavsett inom vilket område det rör i livet. Syftet måste alltid vara att hjälpa den som söker hjälp. Hur det ska gå till är givetvis en bedömning från fall till fall eftersom varje individ är högst unik och med sina egna speciella önskemål.

Är en expert inom de områden du nämner rätt sätt för att hjälpa personen i fråga så ska givetvis hjälpen komma från det expertområdet.

#24

Du skrev ju själv att du inte är någon expert på följande områden som jag nämnde. Hur ska du då kunna se att den bakomliggande orsaken till en obalans t.ex. är att ett visst enzymsystem inte fungerar riktigt om du inte ens vet att det existerar?

Du skriver om den bakomliggande orsaken utanför fältet, men ser inte alla sjukdomsorsaker t.o.m de som är medfödda (för då är det karma från tidigare liv eller så kanske modern drack eller rökte när hon var gravid) är inanför fältet. Utanför fältet, i det gudomliga alltså, kan det inte finnas några sjukdomsorsaker, för där är allt i harmoni. Att vi blir sjuka har sin orsak helt i den fysiska världen, i vårt vardagliga liv, på grund av hur vi äter och lever. Om man vill hjälpa andra människor att bli friska behöver vi kunskap om hur kropp och psyke fungerar och vad som på vilket sätt kan få oss ur balanas och hur man bearbetar det på rätt sätt. Om man inte bearbetar orsakerna blir vi inte friska av någon sorts behandling, oavsett om det handlar om skolmedicin eller om alternativvård. Men eftersom skolmedicinen så gott som aldrig letar efter orsaker är det en lucka som alternativvården borde fylla upp. Annars tar vi ju till oss samma dumma tankesätt som finns hos skolmedicinen, att bara se besväret och ett medel mot besväret. Ett tankesätt som läkemedelsföretagen har uppfunnit för att sälja mediciner.

#25

Jag är expert på de områden du nämner utanför fältet. Men då dessa områden inte går att "bevisa" utanför fältet så valde jag att skriva min text så som jag tolkade att du skrev din text på.

Det jag sätt som jag tolkade ditt sätt att skriva om de ämnen du nämnde var inom fältet, dvs där det går att "bevisa" med vetenskapliga mätverktyg som i och för sig är begränsade till inom fältet men som dock är bevisningsbara.

Jag utgick från att det var från det perspektivet som du skrev.

Men det var bra att du påpekade detta. Så låt mig då beskriva det perspektiv utifrån vilket jag är expert på så att det inte kan misstolkas framöver.

Oavsett vilket område som existerar inom fältet så existerar det mängder med olika experter, var och en är expert på ett litet område och ibland kan en expert vara duktig på en mängd olika områden.

Fältet är alltså ett stort område där ingen kan vara expert på alla områden utan endast ett litet fåtal.

Det perspektiv utifrån vilket jag arbetar har ingenting med fältet att göra. Jag arbetar ifrån ett helt annan perspektiv och det är det perspektiv som ligger helt avskilt från fältet när man observerar det från fältets perspektiv.

Om man istället observerar det från sitt eget perspektiv utanför fältet så existerar det ingen separation mellan dessa två perspektiv, de är helt enkelt förenade med varandra.

Eftersom det inte existerar en separation så kan detta upplevas som något förvirrande om man enbart försöker förstå det från perspektivet inom fältet. Oavsett detta så är det på det här sättet som jag arbetar.

Från det perspektiv som jag arbetar är det fullt möjligt att direkt spåra den bakomliggande orsaken hela vägen tillbaka till dess ursprung.

Även detta kan tyckas som en smula svårbegripligt om man försöker att förstå detta från fältets perspektiv.

Orsaken till att det är möjligt att göra det jag gör beror på följande.

Innanför fältet, precis som beskrivs i mitt första inlägg med tidsresenären, så existerar det en tidslinje. Så länge man befinner sig inom fältet skapas det hela tiden en tidslinje som sträcker sig bakåt i tiden.

"Utanför fältet" existerar inte begreppet tid på samma sätt som inom fältet. Utanför fältet är det därför möjligt att med tanken precis som med rymdskeppet färdas i en otroligt hög hastighet så att man därifrån utanför fältet kan observera rakt in i fältet och följa en händelse "bakåt i tiden" ända tillbaka till dess ursprung.

Man reser givetvis inte "bakåt i tiden" utanför fältet MEN innanför fältet upplever man att man reser bakåt i tiden. Orsaken till varför man innan för fältet upplever detta beror på att det innanför fältet enbart existerar en tidslinje och ingen annan form av tidsbegrepp.

Därför är det jag gör möjligt. Oavsett vilket expertområde det gäller eller annat område med för den delen så kan man genom att förena bägge dessa två perspektiv göra det som från enbart fältets perspektiv anses omöjligt. Det går alltså att resa vart som helst efter en tidslinje och ta sig en titt på vad det verkligen var som hände.

Nu påstår inte jag att det är det jag gör, dvs att jag sitter och reser runt på en massa tidslinjer och titta på TV där, det jag påstår mig vara duktig på är att hjälpa personer som vill ha hjälp med det som den traditionella sjukvården inte klarar av att se eftersom de är begränsade till att arbetar enbart med perspektivet innanför fältet. Jag har inte den begränsningen.

Det jag gör när jag arbetar för att hjälpa en person är alltså att medvetandegöra den bakomliggande orsaken till varför ett problem existerar. Givetvis har denna bakomliggande orsak alltid skapats inom fältet. Men för att observera någonting inom fältet som är linjärt så krävs det att observationen görs utanför fältet så att man "därifrån" kan se den linjära tidslinjen och på så sätt nysta upp tråden baklänges.

Givetvis går det då även att spåra orsaken längre tillbaka än till personen ifråga. Ofta kommer "problemet" inte alls från personen under det här livet utan ofta ligger det betydligt längre tillbaka i tiden ofta redan innan personen blivit född. Ofta går dessa spår att härleda från släkten och då väldigt ofta från far och mor samt från deras föräldrar, ibland även längre tillbaka men väldigt ofta är det ett "problem" som är släktrelaterat. Givetvis är en del av de "problem" som en person upplever även skapade under den här livstiden men oftare är de äldre än så. Detta är vad jag har lagt märke till när jag gång på gång hjälpt personer så att de kunnat hjälpa sig själva.

 #26

De allra flesta sjukdomar har sin orsak helt och hållet i det här livet som vi liver här och nu i. Vi har en fysisk kropp som vi måste ta hand om här och nu, för den är inte beroende av dåtid eller framtid utan mår som den gör helt och hållet på grund av hur vi sköter den.

Om det finns en sjukdom som har i sin orsak i ett tidigare liv kan man tala om karma, men då har du inte något inflytande att ändra på det för det måste bearbetas inom fältet i det här livet. Om du alltså inte har något genetiskt fel finns det bara saker i det här livet som kan göra dig sjuk. Dvs hur du äter, lever och sköter om din kropp och själ och du kan inte hjälpa en enda människa att bli frisk om du inte vet hur man sköter om sin kropp och själ.

Att det finns så många människor som är sjuka och som mår dåligt och som inte blir hjälpta av sjukvården eller av någon annan heller för den delen beror helt och hållet på att det verkligen inte finns många som är experter på samtliga områden och som kan se helheten. Det flesta vet inte hur man sköter om sin kropp och de flesta vet inte vad som gör den sjuk heller och det är just det, att det bara finns experter på var sitt område som är problemet. Därför händer det att en orsak leder till tre olika sjukdomar som behandlas av tre olika "experter" och dessa behandlar oberoende på varandra enbart sitt område. Men ingen ser hela människan och ingen har koll på hela systemet människa. På så vis separerar man människan i olika delar och experterna behandlar bara delar och sjukdomar, men ingen behandlar hela människan.

#27

Du skriver att

"De allra flesta sjukdomar har sin orsak helt och hållet i det här livet som vi liver här och nu i. Vi har en fysisk kropp som vi måste ta hand om här och nu, för den är inte beroende av dåtid eller framtid utan mår som den gör helt och hållet på grund av hur vi sköter den."

Eftersom som du refererar till det här livet här och nu så ska jag gärna även kommentera min synpunkt på detta.

Du har missförstått hela mitt budskap. Du väljer att tolka det jag skriver om ur enbart ett linjärt perspektiv och tar helt avstånd från den abstrakta verkligheten som jag beskriver väldigt noggrant. I och med att du gör detta ställningstagande och bortse från mycket av det jag skriver så väljer du även i samma sekund att separera istället för att förena. I och med att du gör detta val så kommer det påstående som du gör om mitt synsätt inte att vara förenligt med det svar jag gett utan istället utgå från ett helt annat synsätt. Jag ska gärna förtydliga vad det är jag menar med detta.

Om vi utgår från att vår fysiska kropp är fullt frisk och fortsätter att vara fullt frisk så beror detta givetvis på att vi "matar" kroppen med ett ständigt balanserat tillstånd. Om vi istället väljer att "mata" vår kropp med någonting annan än ett balanserat tillstånd så kommer kroppen givetvis att reagera på detta.

Med "matar" menar jag mängder med olika saker. Det kan vara från det som vi äter och dricker. Hur vi väljer att motionera eller inte. Om vi väljer att sova tillräckligt mycket. Om vi väljer att ständigt leva ett stressat liv eller inte. Det kan vara tankar som vi tänker. Det kan vara tankar som vi anammar från andra som tänker. Det kan vara intryck via våra fem sinnen som kommer från oss själva såväl som från vår omgivning. Det kan vara beteenden som vi lär oss från vår omgivning. Det kan även vara beteenden som vi själva skapar. Det kan även vara mängder med andra saker men detta räcker för att förstå vad jag menar med ordet "matar" i detta sammanhang. Genom att kombinera ihop alla dessa sanningar som vi ständigt matar oss själva med oavsett om de kommer från oss själva eller från vår omgivning skapar vi den verklighet som vi kommer att uppleva i vår egen kropp.

Det jag har observerat när jag arbetat med mina klienter är att mycket av den information som "skapar" deras liv är just mängder av information som de "lånar in" från sin omgivning och sedan väljer att göra till sin egen sanning.

Mycket av denna inlånade information existerar inte enbart i ett nu tillstånd utefter en linjär sanning som enbart går att uppleva inom fältet. Mängder av den sanning som vi väljer att göra till vår egen verklighet kommer även från området utanför fältet. Jag har redan förklarat kopplingen som Einstein redan bevisat mellan fältet och utanför fältet.

Eftersom det inte råder någon separation mellan dessa två tillstånd så är det fullt möjligt att information kan vandra mellan dessa två perspektiv. Eftersom vi inom fältet enbart är kapabla att uppfatta tid som linjär så ser vi enbart sanningen inom fältet. Därför är vi från det perspektivet inte kapabla att bevisa att det verkligen kan vara så att information faktiskt kan vandra mellan dessa två tillstånd. Dock existerar det en sanning som även den innehåller information utanför fältet.

Jag har full förståelse för att du för diskussionen från perspektivet inom fältet eftersom det är så som vi är uppfostrade att det fungerar. Jag erkänner att jag själv en gång i tiden trodde blint på det som vetenskapen berättade som den enda rådande sanningen. Jag trodde enbart på sanningen inom fältet för det var den enda sanningen som vetenskapen presenterade som bevisbar. Detta har jag nu med vetenskapens egna verktyg kunnat motbevisa.

Det råder alltså ingen separation mellan fältet och utanför fältet. Det är två olika dimensionella tillstånd.
När man observerar området utanför fältet från innanför fältet så existerar det inget område utanför fältet.

Orsaken till att det inte existerar något området utanför fältet beror på att man inom fältet enbart känner till fyra dimensioner. Det är därför från fyra dimensioners perspektiv omöjligt att observera den femte dimensionen. Orsaken till att det är omöjligt att observera den femte dimensionen beror på att den innehåller tillståndet "inte tid".

Eftersom de fyra variablerna som fältet innehåller är längd, bredd höjs samt tid och att man med dessa variabler kan bygga exempelvis en kub så går det på samma sätt att bygga upp en rymd. Den fjärde variabeln tid gör det möjligt att resa från en punkt till en annan punkt inom detta område eftersom det tar tid att resa från en plats till en annan plats.

Eftersom begreppet "inte tid" är en omöjlig ekvation inom fältet kan omöjligt tid och "inte tid" existerar inom detta fält. Eftersom det inte kan existerar inom fältet går det inte heller att bevisa dess existens. Därför existerar inte begreppet "inte tid" inom de vetenskapliga experiment som vi idag så starkt förlitar oss på.

Enbart för att någonting inte går att bevisa betyder inte att det inte existerar. Det betyder enbart att dagens vetenskap är i avsaknad av information och därför utgår från att det man känner till är det som existerar tills motsatsen blivit bevisad. Detta blir helt enkelt ett moment 22 där dagens vetenskap biter sig själva i svansen.

Här och nu är sant när man observerar det inom fältet. Då befinner man sig hela tiden i nuet utefter en given tidslinje. Det förgångna är således blir resultat av det man väljer att producera i nuet. Många väljer att repetera mängder med information ur det förgångna i nuet och omskapa sig själva i varje ny sekund, detta är inte att leva i nuet, detta är att leva i det förgångna men tro sig leva i nuet.

Det är inget fel med att göra såhär. Är man nöjd med livet och om det förgångna enbart består av glädjestunder så har jag full förståelse för att man väljer att kopiera sig själv eftersom man då gjort ett bra arbete och självklart ska njuta av den talangen. Men i längden så kommer även detta att ganska fort bli enformigt och icke nyskapande.
Många som lever i det förgångna gör det utan vetskapen om att de ens programmerar sina egna liv med sanningar ur det förgångna. De tror att de lever i nuet men i verkligheten så följer det minsta motståndets lag och gör som de lärt sig och då ofta från sin omgivning.

Många omskapar alltså sin verklighet helt utan att vara medvetna om varför de beter sig på ett visst sätt när de omskapar sina liv. Orsaken till att de inte förstår denna process beror på att en stor del av den programmering som vi bär med oss genom de val vi gjort ofta i unga år lagrats i vårt undermedvetna tillstånd. Eftersom vi får lära oss av vetenskapen att den linjära sanningen är den rätta sanningen att leva efter så kommer den olinjära sanning som vi instinktivt använder oss av som barn när vårt undermedvetna tillstånd fortfarande är öppet att sakta stängas igen när vi är mellan 5 till 8 års ålder så att vi kan anpassa oss till den mer logiska verklighet som de vuxna människorna lever efter.

Jag har alltså observerat detta beteende så många gånger när jag arbetat med de som kommer till mig med ett problem som ingen lyckas hjälpa dom med. Orsaken till att dagens läkare och psykologer för att nämna några kategorier som arbetar enbart med perspektivet innanför fältet ibland inte klarar av att hjälpa sina patienter beror helt enkelt på att de drillats i att enbart leta eftersom sanningen innanför fältet. Dagens läkare och psykologer känner till att det existerar ett samband mellan dessa två tillstånd och för dom heter detta det medvetna och det undermedvetna. Dagens läkare och psykologer står handfallna när problemet hos en patient existerar såväl i det medvetna som det undermedvetna tillståndet. De kan spåra problemet i det medvetna tillståndet men saknar verktyg när problemet gömmer sig i personens undermedvetna tillstånd.

Den nästa bästa lösningen blir då att medicinera bort problemet som blivit en av de mer använda metoderna de sista 30 åren i västvärlden när man inte klarar av att hjälpa sina patienter när man kommer till sjukdomar som även befinner sig i en persons undermedvetna tillstånd.

Problemet kvarstår givetvis hos personen dessutom kommer många av de som tar mediciner att få biverkningar eftersom medicinen i sig inte är en naturlig substans för kroppen.
Sen skriver du även att ingen har kolla på hela systemet.
När man observerar verkligheten ur ett "fält" perspektiv så är själva syftet med fältet att låta oss uppleva separation. Det är därför ur fältet perspektiv omöjligt att få en fullständig överblick oavsett vad det är som ska överblickas.

När man befinner sig utanför fältet så fungerar det inte på samma sätt. När man kan länka samman fältet och det som ligger utanför fältet så är det möjligt att se långt större samband än det ens med fantasin går att inbilla sig innanför fältet. Låt mig ge ett exempel.

När jag "ser" orsaken till varför ett problem existerar hos en person så ser jag den röda tråden hela vägen ända tillbaka där problemet uppstått. Det är enbart ett "problem" när man observerar det från inom fältet. När man observerar det utom fältet så är det helt enkelt orsak och verkan helt utan värdeladdning.

Genom att presentera denna information för personens medvetna tillstånd inom fältet händer följande. Personen har nu en valmöjlighet. Vill jag göra ett nytt val i livet och förändra min kommande framtid eller vill jag behålla det val som jag tidigare gjort.

Det finns inget rätt eller fel oavsett vilket val personen gör. Det är ett val. Det är inte svårare än så.

En mycket intressant tråd! Tack för den!

Själv har jag aldrig lyckats ta in detta med tid i mitt system, det finns inte, helt enkelt, särskilt inte så som vi "tänker" oss tid. Därför har heller aldrig reinkarnationsteorierna 'fungerat' för mig, jag har alltid upplevt att det finns ett glapp i vårt tänk - som beror just på att vi "tänker i linjär tid"… men som för mig inte riktigt har funnits… eller, allt finns samtidigt.

Denna tråd ger mig ett lite fler dimensioner i frågan! kul.

# 28 Tack Allhealing!

En mycket bra beskrivning, det man inte förstår i detta utlägg, är det heller inte meningen att man ska förstå…

Bara för att det inte syns, betyder inte att det inte finns…

Gå gärna in och läs "Observatören" på Existens ni som vill, den beskriver ungefär samma fenomen…fast med andra ord..

 #28

Det verkar som att vi pratar förbi varandra, för du svarar ju heller inte på mina konkreta frågor, utan upprepar samma historia om och om igen.

Jag tror att orsaken till att vi pratar förbi varandra är att om du ser nya perspektiv inom fältet att du genast tror att du befinner dig utanför fältet, men utanför fältet är det gudomliga. Illusionen är den verklighten som vi bygger upp med våra tankar och den är inte ens real. Inget inom illusion är realt.

Eftersom tid är en del av illusionen är tidslinjerna som du också talar om illusion. Allt som du pratar om, allt som du skriver om befinner sig inanför fältet. Det som är utanför fältet kan vi inte prata om, för att det inte finns några ord för det och heller inga föreställningar om det. Om vi pratar om gud eller om det gudomliga så pratar vi egentligen inte om det gudomliga utan endast om våra föreställningar om gud. Jag vet att det är svårt att förstå, men det är helt normalt att man gör sig föreställningar om det oföreställbara och anser det vara sanning så länge man inte upplevt det.

Jag upplevde det när jag hade min kundaliniresning.  Jag skulle kunna berätta för dig alla mina subjektiva intryck hur det kändes att vara förenad med gud och att vara utanför fältet, men jag skulle aldrig kunna ge  dig en förklaring om vad det är, för att det inte finns några ord och några föreställningar om det. Så när jag ser hur du pratar om tidslinjer, tid och icke tid och hur du anser att det är något som du observerar utanför fältet så vet jag att du aldrig någonsin har kunnat vara där. Tid och icke tid är bara de separerade dualiteterna av en helhet. Samma med tidslinjer och allt annat som du pratar om. Det är bara mänskliga föreställningar. Egentligen är det ju helt okey för vår förstånd kan inte arbeta på några andra sätt. Men den som verkligen har haft upplevelser utanför fältet, han vet att det som du pratar om befinner sig inom fältet och att det bara är illusion.

"Jag har full förståelse för att du för diskussionen från perspektivet inom fältet eftersom det är så som vi är uppfostrade att det fungerar"

Jag är också tacksam att du för diskussinen inanför fältet, för utanför fältet skulle ingen av oss kunna diskutera och där skulle också en diskussion vara onödig :)

Orsak och verkan:

"När man befinner sig utanför fältet så fungerar det inte på samma sätt. När man kan länka samman fältet och det som ligger utanför fältet så är det möjligt att se långt större samband än det ens med fantasin går att inbilla sig innanför fältet."

Om man har den sammanlagda kunskapen som olika specialister har, t.ex. pyskolog, läkare, biokemist, dietist, energiarbetare osv är det inte alls ett problem att se sambandet mellan olika sjukdomar, problem och livstilar och säga vad som är orsaken och vad som händer i kroppen. Och allt detta sker inanför fältet. Du befinner dig ju själv inanför fältet när du skriver om orsak och verkan fast du tror att du befinner dig utanför fältet.

"När jag "ser" orsaken till varför ett problem existerar hos en person så ser jag den röda tråden hela vägen ända tillbaka där problemet uppstått."

Men om problemet t.ex. har uppstått i amalgamfyllingar så är det ju lätt att se sambandet inom fältet och eftersom vi ju själva har valmöjligheten som du själv skriver så finns det ingenting utanför fältet som kan ha orsakat detta utan det är endast den egna okunskapen och dumheten att man valt amalgam som fyllningar. Och det är inte svårt att observera orsak och verkan utan värdeladdning inom fältet. Om du inte inte ens har en del av de ovannämnda kunskaperna så kan man ju undra vart den röda tråden leder dig och hur du vet vad du ska göra åt saken sen.

"Personen har nu en valmöjlighet. Vill jag göra ett nytt val i livet och förändra min kommande framtid eller vill jag behålla det val som jag tidigare gjort."

Om en person blir sjuk bara för att han äter mättade fettsyror och inte får i sig tillräckligt omega 3, så hur ska han då veta att han äter fel om ingen talar om det för honom och hur ska han veta vilken mat han bör äta om du inte har kunskap till det? Där kommer man inte långt med bara viljan att förändra sin framtid, utan vad som behövs är kunskap till hur man gör för att förändra sin framtid, till att bli frisk. Liknande frågor har jag ställt tidigare, men som du inte har svarat på. Det var det som jag menade i början i mitt inlägg.

#31

Jag förstår dig även om du inte tror eller vet att jag gör det.

När du tolkar det jag menar om innanför fältet och utanför fältet så har du helt missförstått mig.

Innanför fältet är självklart en illusion, där är vi överens.

Utanför fältet enligt dig är det sanna, där håller jag med dig.

Min version av utanför fältet är inte samma version av utanför fältet som du tolkat att jag menar utanför fältet.

Min version av utanför fältet är nästa dimension bortanför den fjärde dimensionen som existerar inom fältet.

Bortanför denna dimension utanför fältet existerar det ytterligare dimensioner men dessa har jag ingen kunskap om.

Däremot så har jag kunskap om dimensionen utanför fältet.

Det är alltså tack vare det perspektiv som jag får utanför fältet som jag klarar av att göra neutrala observationer inom fältet.

När du sedan refererar till amalgam och omega tre så är detta givetvis sådant som experter inom fältet ska syssla med. Jag har valt att fokusera min expertkunskap på "psykologiska" problem som jag med enkelhet kan observerat från det neutrala perspektivet utanför fältet.

Tack vare denna neutrala observationsplats så kan jag arbeta på ett helt nytt sätt med de som har känslomässiga problem som stoppar upp dom i deras egen utveckling.

Jag hoppas att den här förklaringen ska tydliggöra än mer vad det är jag menar med det jag skriver.

Tack för att du så envist påpekat mina oklarheter i mina förklaringar så att jag kan bli än bättre på att på ett väldigt konkret sätt förklara vad det är som jag observerar.

Det är ett helt nytt språk för mig när jag skriver från bägge perspektiven parallellt och dessutom göra det på ett sätt som blir begripligt inom fältets perspektiv. Det är så självklart när jag ser skillnaden utanför fältet och det är givetvis nödvändigt att skriva om observationen utanför fältet med fältets egna ord. Det är väldigt svårt att skriva om oerhört stora saker med väldigt begränsade ord så att de dessutom blir begripliga och så att de dessutom förmedlar så mycket som det bara är möjligt av svaret utan att på något sätt förvränga det jag observerar.

Många väljer att repetera mängder med information ur det förgångna i nuet och omskapa sig själva i varje ny sekund, detta är inte att leva i nuet, detta är att leva i det förgångna men tro sig leva i nuet.

…bra formulerat..

Jag kan bli helt fascinerad när man diskuterar och tänker på detta som tråden handlar om. Det är som att det "slår looper" inom mig! ;)

De fält som du nämner, allhealing, tycker jag verkar vara en bra sinnebild för hur det kan ligga till. 
Problemet är bara att de två "fälten" (eller hur många de nu är) också blir lite "separerade" från varandra… Ser jag saker och ting utifrån det ena "fältet" eller det andra…? Och så kan vi fortsätta genom alla "fält" och se de "underliggande fälten" som en enhet… genom alla fält och dimensioner… i evighet… Amen!

Som sagt - loop! :)

#32

Eftersom vår dimension (rum och tid) är en illusion är också alla andra dimensioner illusioner. Vad vi förnimmar beror helt på vad vår fokus är inställd på. Skulle du alltså kunna ställa in din fokus på något annat än rumstiden så byter du bara ut den här illusionen mot en annan illusion. Utanför fältet existerar inga dimensioner eller något annat som du skulle kunna föreställa dig.

Om det bara är pskylogiska problem som du kan hjälpa folk med så är det ju bara en liten del som du kan hjälpa och psykologiska problem har också oftast sin orsak i miljögifter, för att miljögifter påverkar signalsubstanserna i hjärnan och gör en känslig mot psykisk stress

#34

En dimension är endast kapabel att observera händelser inom den egna dimensionen eller in i de dimensioner som ligger under den. Från fjärde dimensionen går det alltså att observera den 4,3,2 samt 1:a dimensionen.

Högre dimensioner blir därför osynliga när vi försöker observera dom från en lägre dimension. De finns där men vi saknar verktyg för att observera dom från den lägre dimensionen.

Separationen som du upplever beror just på detta. Att du från fältets perspektiv,dvs den fjärde dimensionen som vi befinner oss i inte går att observerat området utanför fältet eftersom det tillhör en högre dimension.

Vi i den fjärde dimensionen känner ingen separation när vi ser på den 1,2,3 dimensionen, vi känner oss sammanlänkade med dessa dimensioner eftersom vi förstår dom.

När det kommer till nästa dimension utanför fältet känner vi allt annat än sammanlänkning med den. Vi förstår den inte och ser den därför som separerad från den.

Givetvis är sanningen densamma från den "femte" dimensionen. Den "femte" dimensionen känner ingen separation till den 1,2,3,4 dimensionen men till den "sjätte" dimensionen som den inte förstår kan den omöjligt känna någon gemenskap med.

Separation existerar därför endast i tanken om vi väljer att tro på den tanken. Rent rationellt förstår vi att det fortsätter på samma sätt upp genom dimensionerna och att ingen separation existerar.

Ändå är vi så fastfättrade i den invanda tanken att vi svårligen kan ta oss ur den. Detta är mitt mål när jag arbetar från ett högre perspektiv. Att hjälpa människor att ta sig ut ur sina blockerade tankar och in i fler oblockerade tankar. Detta är ett otroligt kraftfullt sätt att väldigt snabbt frigöra mängder med blockeringar som många av oss bär med sig.

Eftersom den högre dimensionen i det här fallet är dimensionen "inte tid" så går det därför inte heller att kalla den för den femte dimensionen eftersom en siffra kräver att det går att mäta.

Redan här faller alltså alla förklaringsbegrepp som vi är kapabla att förstå från den fjärde dimensionens perspektiv eftersom tid är det tillstånd som vi använder oss av för att göra världen verklig för oss.

Att från ett tid tillstånd observera begreppet "inte tid" är därför helt omöjligt. En anledning till att detta inte kan fungera beror på att vi mäter tid i enheter och räknar således oss fram till vart vi befinner oss utefter tidslinjen.

Således skapar vi siffror, såsom 1,2,3,4,5,6,7. På samma sätt räknar vi dimensioner på samma sätt 1,2,3,4,5,6,7 osv.

När man då ska observera den femte dimensionen så blir det en tankekullerbytta modell större. För hur kan en siffra existera i ett "tidlöst tillstånd"? Givetvis är detta en omöjlighet.

Därför är det så "omöjligt" att ens försöka beskriva en större dimensions möjligheter med en lägre dimensions begränsade språk. Det kan inte bli annan än en totalt urvattnad sanning som möjligtvis kommer att kunna återspeglas från den större dimensionens storhet.

Tack och lov så slutar inte mänsklighetens uppfattningsförmåga vid den fjärde dimensionens utan den fortsätter vidare upp i högre dimensioners sfärer.

Vi är redan som en, två, tre samt fyrdimensionella varelser redan multidimensionella varelser.

Steget till nästa dimension existerar alltså redan inom oss även om många av oss för tillfället upplever att den fjärde dimensionen är så långt vi kan sträcka oss.

Einstein har redan bevisat att vi är kapabla att ta oss in i nästa högre dimension som jag beskriver här ovan i mitt första inlägg.

Ett rymdskepp är inte det enda sättet att färdas in i detta nya tillstånd.

Vi har ett betydligt kraftfullare verktyg i vår kropp och det är vår egen tankekraft.

Vi skapar vår verklighet med våra tankar. Vi begränsar vår verklighet med våra tankar.

Vi kan alltså välja att skapa med eller utan begränsning.

Tror vi att den fjärde dimensionen är så långt vi kommer så är det sant. Då blir det vår sanning eftersom vi väljer att skapa den i vår tanke.

Jag har valt att inte göra denna begränsning. Jag påstår inte att det var lätt att genomföra eftersom jag alltid vill ha bevis för att jag ska tro på någonting.

Det har tagit mig över fyra år att hitta detta vetenskapliga bevis och nu har jag hittat det precis som jag skriver i mitt första inlägg.

Jag har velat gå bortom allt snacka om hokus pokus och istället fokuserat mig på att hitta den vetenskapliga svartvita sanningen. Jag har gjort detta eftersom jag observerat att det existerat så mycket friktion mellan personer som enbart tror sig befinner sig inom fältet och mellan de personer som förstått men som inte vetenskapligt kunna förklara vad det är som de har förstått.

Nu är detta ett minne blott och beviset existerar.

Nu kan jag därför äntligen påbörja det jag hela tiden velat göra och det är att hjälpa människor som är redo att ta ett eget ansvar för sina egna handlingar och som dessutom önskar göra sig av med gamla tankar som inte längre gagnar dom i deras liv framöver.

Detta är orsaken till varför det tagit så lång tid för mig och jag har verkligen upplevt att det gått så långsamt under dessa fyra år och i praktiken har ingenting hänt men nu inser jag att det är grundforskningen som är så viktig att ha med sig för att därefter kunna använda sig av den och bygga från grunden.

#35

Läs mitt svart i inlägg #36 för en än djupare förklaring på mitt tankesätt så tror jag att det kommer att besvara de frågor du har om mitt sätt att observera olika dimensioner.

När det gäller psykologiska problem så studerar jag dessa från en högre dimension. Genom att studien görs från en högre dimension så genomlyser den hela den lägre dimensionens ibland blinda sätt att observera sanningen på.

Givetvis är det bra att experter som befinner sig i en dimension i det här fallet som du avser inom dimensionen fältet. Därifrån ska man givetvis använda sig av de metoder som man där känner till.

Mitt arbetssätt gör inte anspråk på att vara expert inom fältet du beskriver. Jag är expert på att studera den dimension som du beskriver utifrån nästa högre dimension. Du kan enkelt förstå detta synsätt genom att läsa inlägg #36.

Genom att från ett högre dimensionstillstånd se oklarheter i en lägre dimension är det väldigt enkelt att hjälpa en person som verkligen vill ha hjälp för att låsa upp låsta tankesystem.

Den observation som du hänvisar till inom fältets perspektiv om signalsubstanser och att signifikativa delar av de psykologiska problem som personer har beror så detta och att detta leder till ett känslighet mot psykisk stress är din beskrivning av detta.

När jag observerar detta påstående från mitt perspektiv utanför fältet så är det givetvis så att en person som väljer att befinna sig i en verklighet som aldrig når längre än till den fjärde dimensionen med enkelhet har möjlighet att uppleva mängder med händelser som äger rum upp till den fjärde dimensionen inom fältet.

Jag observerar också att de personer som verkligen vill ta sig vidare i sina liv och som dessutom är beredda att ta ett eget ansvar för sina egna handlingar fullt ut helt klart har en betydligt bättre chans att uppnå de förändring som personen bestämt sig för att uppnå. Dessa personer är förändringsbenägna och dom tar givetvis chansen om det som erbjuds gangar dom i sin utveckling.

Jag har även observerat att en person som istället ser sig som separerad från sin omvärld och därför istället väljer att lägga sitt ansvar på hur livet utvecklas i sin omgivning och utifrån detta sedan agerar. Att personen helt enkelt blir beroenden av hur det som sker i omgivningen formar personens liv. Detta är två helt olika sätt att välja att utvecklas på.

Det finns inga bättre eller sämre människor, alla människor är fantastiska. Alla sanningar är sprungna ur varje persons medvetande. Därför finns det inga bättre eller sämre sanningar, däremot så existerar det mängder med olika människor som upplever mängder med olika sanningar. Vi har alltså tack vare detta möjligheten att utvecklas tillsammans eller som separerade individer. Vi gör val hela tiden. Inget val är sämre eller bättre än något annat val. Vi väljer och gillar vi inte det vi väljer så kan vi välja en ny högre tanken som ersätter den lägre tanken.

 #37

Kanske det är dags för dig för en nyorientering och för att befria dig från dina illusioner. Det kvittas vilken dimension man är inställd på. Alla dimensioner är illusioner men inte sanningen. Det enda som är sanning är det gudomliga och där existerar inga dimensioner. Dimensioner är bara det som vår hjärna är inställd på. Försök att lära lite av de österländska mästarna. T.ex. beskriver Krishnamurti det ganska bra och även andra österländska mästare och schamaner beskriver det på samma sätt:

"Hjärnan är ett instrument för urskillning, för minnen, för kombinationer av minnen. Den skiljer ut det kända från det okända, mäter upp i långt och kort, stort och litet. Den lagrar allt vi någonsin upplevt och varit med om, hört, sett, tror eller lärt oss tro. Med hjälp av hjärnan kan vi åstadkomma enorma saker. Bygga rymdraketer och köra bil, hitta på nya matematiska teorier. Men hjärnan är obrukbar när det gäller att förstå verkligheten och stora sammanhang. Hjärnan är bara ett arbetsredskap för tänkandet. Och tanken kan bara återge det som redan råkar vara inregistrerat i hjärnan. Man kan säga att tanken alltid ser på världen i gårdagens ljus och ser bara det den är programmerad att se. Inget av det som härrör från hjärnan gör att vi kan se verkligheten som den är. Tvärtom hindrar den verklig kunskap om världen."

http://home.swipnet.se/~w-60632/Ksliv.html

Det sista är just det som händer med dig. Allt som du skriver är bara det som din hjärna har tänkt ut sig och kan aldrig vara sanningen. Först när du slutat upp att förstå sanningen med ditt förstånd, med din hjärna och med dina tankar och slutat upp att göra dig föreställningar om den är du tillräckligt öppen för att kunna se den.

#38

Det är helt ok att du presenterar din sanning, det är helt ok att du tolkar mitt sätt att förstå sanningen på ditt sätt.

Att däremot påstå att jag behöver utbildas av dig via mästare så att jag ska förstå sanningen så som du ser den är dock inte ok. Varför ska du befria mig från mina illusioner via mästare som du uppfattar det? Om du nu vore så transformerad som du själv påstår så vet du mycket väl att detta är ett väldigt destruktivt sätt att hjälpa människor på i sin egen utveckling.

För övrigt så misstolkar du fortfarande det jag skriver. Jag skriver att det inom fältet existerar fyra dimensioner. Jag skriver att området utanför fältet sett från fältets perspektiv är den "femte" dimensionen. Jag skriver dessutom att det bortanför detta existerar ytterligare dimensioner.

Hur du kan få detta till att likställas med att jag tolkar området utanför fältet som den gudomliga källan, den rena sanningen är för mig obegripligt. Du kan inte misstolka detta, det är helt omöjligt att inte förstå denna enkla förklaring. Givetvis går det att misstolka det om man inte vill se det men det är en helt annan sak. Då väljer man att ta avstånd, inte misstolka och det är två helt skilda saker.

Jag fortsätter gärna diskussionen om du så önskar.

#39

Jag har inte påstått att du behöver utbildas av mig via mästare, utan jag talar bara om för dig hur jag ser det, men eftersom jag bara är en anonym okänd människa för dig, citerade jag en mästare för att visa dig vilka andra förutom mig som också har kommit till den här insikten. Men jag vet att det är svårt att förstå om man bara läser vad andra säger och skriver utan att ha upplevt det själv. Därför kan jag inte heller befria dig från dina illusioner. Jag kan bara tala om för dig hur det är och sen är det upp till dig hur du hanterar det och om det är destruktivt eller konstruktivt för dig.

Att du säger att det bara finns 4 dimensioner inanför fältet kan jag inte hålla med om. Den första dimensionen är ett streck. Den andra dimensionen är en yta. Den tredje dimensionen är rummet och den fjärde dimensionen är rum + tid (rumstiden). Varför skulle alla dessa dimensioner befinna sig inom fältet och just de högre dimensionerna utanför??? För att vi inte är inställda på dom? Rum och tid, alltså den 4 dimension är en illusion. Varför skulle de högre dimensionerna vara sanningen? För att vi är inställda på en lägre dimension (den fjärde)? Skulle du verkligen betrakta världen från ett högre perspektiv, skulle du SE att alla dimensioner bara är illusioner och att du bara ändrar din fokus från en illusioin till en annan illusion. Illusioner aldrig kan vara sanningen..

Din fråga "Hur du kan få detta till att likställas med att jag tolkar området utanför fältet som den gudomliga källan" vill jag också ge dig svar på.

Du skrev i tidigare inlägg att sanningen ligger utanför fälter och att det existerar ytterligare dimensioner utanför fältet (inlägg 31). Eftersom sanningen är det gudomliga, låter det som om du anser att högre dimensioner är det gudomliga. Men du kan ju gärna förklara om jag tolkar det fel. Det är ju också en motsägelse om du nu säger att den rena sanningen är för dig obegriplig efter att du skrev att du observerar sanningen utanför fältet. Eller delar du upp sanningen i "sanning" och "ren sanning"? Vad är skillnaden mellan sanningen och den rena sanningen? Och vad är för dig "fältet"? För mig är fältet allt som inte är sanningen/det gudomliga, alltså alla illusioner. Kanske vi tolkar begreppen på olika sätt? Jag får det heller inte att gå ihop att du skriver att området utanför fältet sett från fältets perspektiv är den "femte" dimensionen, för att man inte kan se utanför fältet ur fältets perspektiv, vilken tolkning man begreppet "fältet" än ger.

#39

Nu skriver du faktiskt inledningsvis följande i #37 "Det kanske är dags för dig att…."

I min verklighet betyder det att du vill leda mig in på en väg som stämmer överens med din sanning. Du kanske inte menar det du skriver?

Att sedan dribbla med ord är inget problem för mig om du verkligen önskar ge dig in i det spelet.

Men eftersom du dessutom hela tiden hänvisar till illusionen som givetvis är en del av spelet så undrar jag följande?

Från vilket perspektiv önskar du att vi i framöver ska försöka lägga detta samtal på?

I från sanningen som du hela tiden hänvisar till, dvs den gudomliga sanningen där ingen separation råder. Är det från det perspektivet du önskar föra samtalet framåt? Givetvis från inom illusionen som du uttrycker det eftersom det annars inte kan bli någon diskussion. Detta är så som jag har förstått att du tänker.

Just nu så förs inte samtalet på den nivån eftersom friktion inte existerar på det planet. Jag förstår att vi inte kan kliva hela vägen dit, men det kanske finns en vilja även från din sida att vi tillsammans åtminstone försöka närma oss den sanningen åtminstone lite gram i det här samtalet framöver, vad säger du?

#41

Det finns ingen "min" och "din sanning", utan det finns bara en sanning (det gudomliga), som finns tillgänglig för oss alla att uppleva och erfara. Det är det som blir kvar när våra illusioner upphör. I den djupa inre stillheten, där sinnet är tomt och tankarna utan syfte kan du  klart och tydligt SE hur det verkligen är. Sanningen är inget som du, jag eller någon annan med förståndet kan komma fram till och inget som vi för en annan människa eller för oss själva kan beskriva eller förstå.

Allt vad du skriver om tidslinjer, om fält och om Einstein osv är bara ett av illusinens många ansikten. Det är alltså inte sanningen som du beskriver utan du beskriver endast din egen illusion. Alltså en "verklighet" som du anser att du befinner dig i och hur du upplever denna "verklighet". Denna "verklighet" är INTE det gudomliga och har inget med det gudomliga att göra utan det är bara en illusion, precis som alla andras självskapade "verkligheter" är. I "din verklighet" kanske det är så att du tror att jag försöker leda dig in på en väg som stämmer överens med "min sanning". Själv upplever jag det dock helt annorlunda, i "min verklighet" har jag ingen önskan att du ska ta över "min sanning" utan att du ska befria dig från ALLA illusioner och från allas sanningar för att  kunna erfara det enda verkliga, vilket jag önskar alla människor :)

Även tanken slog mig, att det kanske är ditt eget beteende som du projicerar på mig när du upplever det så där i "din verklighet". I inlägg efter inlägg skriver du ju om dina tidsiaktagelser, om från vilka fält du observerar i från och var du ser andra människor befinna sig osv. Eftersom det här inte har någonting med  sanningen (det enda verkliga, det gudomliga) att göra utan endast beskriver "din verklighet" så kanske det är du själv som försöker leda in andra på en väg som stämmer överens med "din verklighet"? Varför skulle du annars vara så företegen om att beskriva just dina tidsuppfattningar och observationsresultat med mera, i inlägg efter inlägg. Hur kan människan utvecklas med att ta över en annans illusioner?

Sen betyder det här inte, att det inte finns några gemensamma nämnare (fakta) i våra självskapade verkligheter, t.ex. sjukdomsorsaker. För att föra ett samtal är inte perspektivet vi diskuterar från det som är viktigt för mig utan att komma fram till faktan, dvs vad det är som gör människor sjuka och hur vi på bästa sätt kan hjälpa människor att bli friska. Och det här är heller inget som leder dig bort från dina illusioner eller hjälper dig att finna det gudomliga i dig utan leder endast till god hälsa. Men vart leder "din verklighetsuppfattning" andra? 

Med ett samtal går det heller inte att närma sig det gudomliga, ju mer du samtalar ju längre bort hamnar du. Samtal duger bara till för att upprätthålla illusionen. Tänk dig ord t.ex. Ord har människans förstånd uppfunnit, för att kunna beskriva saker och ting för varandra som förståndet separerar (separation = urskiljning). I det gudomliga där saker och ting inte existerar som de gör för oss i den illusoriska verkligheten finns  heller inga ord att beskriva saker och ting med och inga saker och ting att beskriva. Förståndet kan bara separera saker och ting ur sanningen, men då är det ingen sanning längre.

#42

Eftersom du hela tiden vill korrigera mig in på rätt bana så att vi därifrån ska kunna föra en diskussion så tyder detta helt klart på du tolkar min sanning som mer felnavigerande än ditt sätt att tolka sanningen på. Det är helt ok för mig att du konstant framvisa denna sida under ett flertal inlägg. Jag förstår att du inte håller med mig i mitt sätt att tolka verkligheten eller illusionen som du föredrar att kalla den. Jag har dessutom ett flertal gånger förklarat för dig att jag begriper vad illusion och sanning är men du fortsätter att envisas med att helt blunda för detta. Det är omöjligt att föra ett samtal inom begreppet illusion eftersom det samtalet inte ens existerar, jag förstår det men det blir liksom ingenting gjort med den inställningen. Är det mitt språkval som gör att du har så svårt får att förlika dig med att vi uttrycker samma sak på olika sätt eller beror det helt enkelt på att du inte alls önskar föra ett samtal utan istället har en önskan berätta för mig hur det verkligen fungerar och att jag inte alls har förstått själva grunden av det vi samtalar om enligt ditt sätt att tolka illusionen?

 #43

Nejdå, det är inte så viktigt för mig på vilken bana du befinner dig och jag vet inte varför du tror att jag vill föra en diskussion därifrån heller. Eftersom man INTE kan tolka Sanningen / det gudomliga (det enda verkliga) så tolkar jag den heller INTE. Man kan bara beskriva Sanningen som den INTE är, men INTE hur den är. Tider och tidslinjer finns bara i våra huvuden och kan bara tolkas med våra huvuden och det är bara där i våra huvuden som vi kan samtala.

"Jag har dessutom ett flertal gånger förklarat för dig att jag begriper vad illusion och sanning är men du fortsätter att envisas med att helt blunda för detta."

Ja du skriver det gång på gång, men gång på gång visar du mig att du inte har förstått det. T.ex. när du skriver det här:

"Det är omöjligt att föra ett samtal inom begreppet illusion eftersom det samtalet inte ens existerar,"

Förstår du inte, att vi befinner oss mitt i illusionen och allt som vi förnimmar och tolkar med vår hjärna är illusion och att det enda som inte är illusion är det gudomliga? Vår hjärna separerer det gudomliga  i dualiteter men i det gudomliga finns det ingen separation. Hjärnan samtalar alltid, antingen med andra eller med sig själv och talar om för sig själv att världen är så eller så, men allting som den talar om för sig är separerade dualiteter (illusion). Först om du kan tysta ner hjärnan och få den att sluta att samtala med andra och sig själv kan du uppleva sanningen. Men om den sysslar med att försöka förstå sanningen och tänker ut teorier om tidslinjer, kvantfysik och Einstein talar den hela tiden om för dig att världen är så eller så och du upplever aldrig sanningen.