Hopplösheten ropar på mig
Som en del kanske redan vet så mår jag inte så psykiskt bra. Jag har även fått en del värk i kroppen. Men har bestämt mig för att börja jobba igen, nu i Juni.
Men jag mår ju fortfarande inte helt bra och har därmed en del problem med att vara positiv och "tänka mig frisk". Det är ju också en del i min diagnos att pendla. Jag kan ändå tappa hoppet, eller vad det nu är som försvinner ur kroppen, då jag känner mig som en mycket mycket äldre människa. Har under dagarna ibland svårt att gå för jag har ont och tänk att inte kunna hålla tekoppen för att handen/fingrarna inte orkar och gör ont.
Ja ni kanske förstår hur jag menar. Så jag vill gärna har lite tips och idéer om vad jag kan göra för att förhindra hopplösheten som kommer över mig.
Försöker känna nuet, kroppen arbeta när jag tränar, lyssna på min inre röst och har börjat ett tankearbete om vad/vilka jag vill ha som nära vän och om "energitjuvarna" ska få löpa fria från mig.
Många funderingar har jag. Det är även svårt att prata med min fästman om detta då han inte tror på "den inre rösten" så som vi har gemensamt här på healing.ifokus.
Frågan är då när hopplösheten ropar på dig, tänker du svara eller inte? Det man fokuserar på skapar man.
#1 Ja det är klart.. Oftast så gråter jag, gnäller lite men det vänder oftast efter ett tag. Men den finns som sagt där och gnager.
#0 Tycker du är beundransvärd att tackla dina problem Sorgblot 
Kanske har du för höga krav på dig själv för vem kan vara på topp jämt? Om du inte tänker så mycket på dessa känslor av hopplöshet kanske de försvinner av sig själv…försök förvilla dig själv med att göra något du tycker mycket om.
Sysselsätt dig så gott det går och tyck om dig själv för den du är och var rädd om dig! 
Kramar Indiania
" Var nära naturen - var när dig själv "
#3 Tack, Indiandia =)
Joo det är några som sagt till mig att jag höga krav på mig själv. Jag gör massa hela tiden tills ryggen, fötterna, händerna, nacken vad det nu är som gör ont så det inte går mer. När jag hamnar i detta läge, trött och ont, så kommer känslan.. Det är då det är som jobbigast, jag orkar ju inta ta mig för med så mycket.
du är besviken på din kropp?
Sorgblot om du hade bott nära mig så skulle jag ha tagit med dig på min och hundens morgonprommisar i naturen.
Vet inte hur du bor men luft och vatten och skog och blommor och en massa till kan göra underverk med en kropp och en själ som känner sig gammal.
Bara att öppna ett fönster och bjuda in sol och vind som kan skina eller ruska om ditt hår kan kännas skönt.
Eller mejla någon vän som du litar på … har du ingen så finns många här inne i healing som kan stötta dig … du får gärna pm:a mig.
Bara att någon finns och vill lyssna på dig kan kännas mer än skönt så ge inte upp vännen för du är på god väg när du kan prata om det.
Vi alla finns för dig … om du vill det 
/kram Spanaren
#5 Ja det kanske jag är.. jag tycker jag gör allt jag kan för att jag "den" ska må bra och jag.
#6 Jag hade mer än gärna följt med på promenaderna! Men jag bor faktiskt vid skogen och tar mig turer emellanåt. Balkongen vetter mot skogsparti och lite gräsmatta. Är gärna ute på balkongen och grejar med blommor. 
Maila/prata med någon kanske skulle vara bra mer än jag gör. Har precis avslutat min kontakt med psykologen men ska få annan hjälp snart. Så prata har jag egentligen fått gjort tills det är utslitet.. Men kanske behövs mer ändå.
Tack snälla ni för att ni bryr er och stöttar och ger mig tips. 
får jag fråga hur du äter? kosten spelar stor roll vid värk och många får värk av för mycket kolhydrater som spannmålsprodukter- de ger för mycket omega 6 som är inflammationsframkallande om det är för mycket.
Sedan så talar din kropp om dig att den inte mår bra och jag tror att du har för höga krav på den. Kanske du har ett duktighetssyndrom med dig?
#8 Jag försöker äta varierat, men visst kan det vara för mycket kolhydrater.
Jo det kan tänkas att jag har nått sånt. Försöker att inte ha för höga krav och intala mig att jag inte kan vara bra i allt.

#7 Kan du inte prova en stilla islandshästridtur i skog och mark? Då slipper din kropp gå själv och om ni bara skrittar t ex får du ändå uppleva den underbara naturen PLUS att du får härlig kontakt med hästen??? För mig är kontakten med min häst helande - att ha en så underbar vän som en häst kan vara!
#8 Helt rätt, jag märker exakt detta! Äter jag kolisar (o jag har ingen reumatisk diagnos eller liknande) så får jag ledvärk (käkar, handleder, knogar, höfter för det mesta). Sen verkar det skilja mellan olika kolisar, t ex potatis ger mig värre symtom än pasta. Jag har inte nolltolerans mot kolhydrater, men man kan LÄTT minska sitt intag bara man är medveten om var de finns. T ex äter jag havregryn till lunchfilen för att få i mig fiber trots att de innehåller kolisar. Mycket av färdigmat innehåller massor av onödiga kolisar. Bra är att köra GI-recept, då vet man att de kolisar man ändå får i sig är långsamma, om man inte tycker att t ex LCHF känns bra (har själv svårt att kränga fett hur som helst).
Det finns också speciella skor som jag inte vill skriva ut namnet på här, men om du vill kan jag PM:a dig om dem, de kan kanske lindra dina problem.
Det gäller att ha mod att vara den man är,
och inte tappa modet för att man är den man är.
#10 Jo det hade varit underbart. Men jag har ingen häst att tillgå..
Alltså, jag vet att jag kan äta mycket bättre än vad jag gör. Men ekonomin tillåter inte detta. Lever just nu på försörjningsstöd..
Ja men skriv gärna till mig vad det är för skor. Men har som jag skrev ovan inte riktigt råd att köpa något dyrare just nu. Men snart hoppas jag. Jag har tänkt någon gång köpa skor som är runda i sulan. Men de kostar alldeles för mycket för mig just nu.
När jag var inlagd på Rehab för flera år sedan hade jag turen att få specialutprovade inlägg till mina skor … det blev en skillnad.
Tvyärr så passar dom inte i många skor.
En del kan få inlägg som byggs in i skorna men allt kostar som Sorgblot så vackert säger.
/kram Spanaren
Läkaren jag träffade för mina värk sa också att om de inte hittar något på röntgen och om inte Diklofenaken hjälper så skulle jag få komma vidare och kanske få inlägg.
#13 Jag fick några mera saker som jag behöver hemma. Be gärna din läkare om en remiss om att få gå komma till till ett rehab-hem.
Där jag var på detta rehab-hem, så hade alla smärta, kul, givande plus att äntligen få hjälp.
Ps Minns att jag fick betala en rimlig liten summa för någon sak. Men nu kanske det kostar lite mera för att få ut sina hjälpmedel?!?!
Ja vi får se vad provsvar och sådant ger. Läkaren verkade bra så kanske få ordentlig hjälp.. För läkaren på Psyk. Öppenvårdsmottagningen trodde inte att min värk beror på alla tabletter jag äter.
Får troligtvis reda på mina provsvar på måndag tidigast. Får se vad som händer sen.
#15 Lycka till med din utredning och ge framför allt inte upp 
Tack! Ska försöka! Vill jobba massor på mitt jobb. Bara det finns pass då 