Mitt förhållningssätt till ny bekantskap
Mitt förhållningssätt till ny bekantskap
Hej! Ber om hjälp igen. Vet inte hur jag ska tänka, vara i detta. Har fått healing, råd av er här i forumet och det har känts j-bra! Men det dyker upp saker som gör mig tvivelaktig o orolig att jag återigen inte är tillräckligt intressant av den här mannen som jag blivit förtjust i.. Vi träffades första gången på puben där han var med en herrbekant, vi blev hembjudna jag o väninnan..efter en tid tog jag kontakt med han i facebook, där har vi bara haft lite kontakt, sedan träffades vi på retrodisco där jag bjöd upp honom o vi´dansade mycket, han var intresserad..for hem till honom o jag sov över hos honom… Han var mycket fin i sin närhet till mig o det kändes äkta! Jag har blivit "utnyttjad" tidigare i möten med män där de inte velat ha ett förh, utan bara "en sak" el att de säger/talar inte om att "jag ringer dig på mån så kan vi hitta på nåt.." Jag skickade ett sms i tis till den här nya mannan (är på annan ort i 2v o arb), på ons-kväll kom det ett sms tillbaka fr honom (som jag tolkar "hövligt"), men ändå "kram" på slutet av sms. Igår såg jag att han blivit vän med en kvinna (ser bra ut) på facebook, det högg till i magen o genast får jag "bad feelings" Går jag in för djupt i det här? Jag har blivit förtjust i honom, verkar vara en rejäl, äkta fin man som jag nu har svårt att "släppa" både mentalt och på riktigt.
När jag tänker tillbaka på den senaste träffen med han upplevde/kände jag att han var så fin o äkta mot mig i sitt bemötande o jag kände att han ville träffa mig i sen oxå..han sa även att "vi kan höras sen" "jag blir borta 2v " han förklarade för mig vad han skulle göra på desssa 2 helger oxå. Den kvällen/natten/morgonen så var jag trygg i detta o även efteråt känt att "han gör som han säger till mig", "han hör av sig och vi kommer att träffas när han kommer hem efter dessa 2 v" men tvivlet/oron gnager nu i mig pga den här kvinnan som han blivit vän med.. Jag har varit trygg i affirmationerna "tack för att jag och mannen jag träffat nu har ett förhållande med" osv.. men nu känner jag mig tom, ledsen, svårt att känna glädje i vardagen, .. det här är så typiskt fenomen för mig..jag kan bara inte se tiden an o fokusera på annat o tänka "är det meningen att det blir vi så är det så" el "jaha, är han förtjust i den här kvinnan så är det inte meningen att det bli vi två" o sedan bara släppa det?! Det är det som är så himla svårt för mig!
Hjälp mig, (healing?) så att det känns lättare, så att jag orkar i vardagen tills han kommer hem.. o (ev) hör av sig ..
Tack för att Ni finns här!
Kram
Okkrip56
Hej, först och främst så känner jag igen ditt sätt att tänka och det slår jag vad om att det är fler som gör. Du är inte speciell eller unik i detta. Alla upplever dessa känslor, det är bara mänskligt.
Det du beskriver (jag läser mellan raderna så att säga, för det är ofta där som det intressanta finns), är vad som händer när vi söker kärlek och bekräftelse hos någon/något utanför oss. Detta vet du.
Du vet att du för att komma i balans inte behöver tillfällig healing av någon "så att du orkar tills han kommer hem". Det där är bara plåster på såren, undertill finns de ändå kvar. Så Vakna snälla du! Du är så bra som du är, med eller utan någon man. Lägg inte över dig själv i någon annans händer, som du faktiskt gör här. Och du säger:
"Det här är så typiskt fenomen för mig."
Ja precis. Du vet. Du vet innerst inne också att det inte är något fel på dig, alls. Inget fel. Du är inte fel. Du är älskad, du är kärleken själv. För du finns. Det är beviset.
Ingen man (eller kvinna) kan eller ska bevisa detta för dig. Ingen annan ska eller kan ta ett sådant ansvar för någon annan. Vakna upp kära du. Du är fullkomlig redan här och nu.
Kram.
Hej o tack för ditt svar!
Ja, det är (nog) som du säger! Jag får lära mig de här sakerna, så är det! Jag var på en "bra väg" o är det egentligen fortfarande oxå, innan jag träffade den här fina mannen. Nämligen att klara av att leva själv med mig själv o tycka om det, sedan att man inte vill göra det resten av sitt liv, det är ju förståeligt! Och råkar det som nu, att våra vägar möttes o vi träffades o han faktiskt är en trevlig o intressant man så tacka för det att jag blir förtjust i honom! Men det är den sträckan från början till om det blir en fortsättning som är det jobbigaste att utfärda! Att bara kunna ta det för vad det är o leva som vanligt o tänka "är han intresserad så visar det sig.." men jag är bra på att analysera o tycka att har det inte visat sig än, så är han inte intresserad! Det brukar visa sig snabbt tycker då ja´
Men jag förstår att jag måste nu inrikta mig på mig själv och att jag duger som jag är, jag har mina kvaliteer, göra saker som jag tycker om etc…
Varmt tack!
Soliga hälsningar
Okkrip56
Du behöver din egen kärlek och respekt innan du kan få någon annans fullt ut… Häng inte upp dig på den här mannen eller någon annan man för att få bekräftelse, det känns bara bättre för stunden… Du måste lära känna dig själv, bekräfta dig själv, förlåta (?) dig själv, förstå dig själv och framförallt respektera dig själv först och främst. Det är inte lätt, men börjar du ta tag i dessa bitar kommer resten bli så mycket enklare och mindre plågsamt…
Jag talar av egen erfarenhet…
Healing är bra, men inte för att orka vänta på någon annan utan kanske för att hinna ikapp sig själv? 
Kram Anna
Sajtvärd Hundutställning Dvärgpinscher Sällskapshundar medarbetare söks
Medarbetare på Chihuahua
Hej!
Tack för dessa ord! Känns bra för mig att läsa det här… jag kommer att ta det här som en utmaning, jag är en bit på den här vägen .. men har resten kvar!
Återigen tack!
Kram Okkrip56 
#4
Det är så himla lätt att säga hur andra ska göra! Vet att det inte är lätt, men jag önskar dig all lycka till!
Kram!
Sajtvärd Hundutställning Dvärgpinscher Sällskapshundar medarbetare söks
Medarbetare på Chihuahua
