Hon lever och det känns inte som om hon har så bråttom hem, precis som du skrev så är hon väldigt social. Hon är väldigt trygg med sig själv och räds inte sin tillvaro. Har svårt att säga om hon är hos någon, tror att hon går lite hit och dit till olika människor, typ charmar sig fram. Tror också att hon kommer vad det lider. Hon säger att ni inte ska vara oroliga för henne hon reder sig väldigt bra själv. Hon kommer så småningom för att ta hand om er Säger till henne att hon kan väl gå hem och visa sig i alla fall och ta hand om er en stund och sedan göra lite kortare utflykter för att lära känna nya människor. Hon säger OK, men som du kanske vet så existerar inte tiden på samma sätt som för oss människor så det kan ju ta ett tag innan hon vänder hemåt.

Kram Åsa

Tusen tack! Vad underbart om hon lever. Jo, det låter som Sofia på pricken, att "charma sig fram". Fast om du har mer kontakt med henne, så be henne ENTRÄGET att ta sig hem till oss, för hon behövs.

Stort tack för ditt engagemang!

Kram från en annan Åsa

Kom förresten att tänka på en sak: hon var väldigt långt hemifrån när hon försvann - drygt tre mil från oss, hos kattvakten. Kan hon ge någon hint om ungefär var hon är, så att jag skulle kunna hitta henne? (Förstår att det är himla svårt för en katt att ge en vägbeskrivning, men vill ändå fråga.) Eller kan hon söka sig till en människa som förstår att hon är saknad och som letar rätt på mig?

Vänliga hälsningar

Åsa

Jag tror faktiskt att hon hittar hem till dig av egen maskin. Hon vill inte gå hem till kattvakten. Det är inte hennes hem säger hon, fnyser lite föraktfullt. Hon har börjat att röra sig i riktning hemåt. Hon är en mycket klok katt som vet att ta vara på sig.

Kram

Okej, fattar vad hon menar med kattvakten. Tack i alla fall!

håller med att det känns som att hon lever…..hon känns väldigt stark.

Härlig kisse!

Lycka till, hoppas hon hittar hem snart!

Tack! - Vad goa ni är som bryr er och försöker kontakta henne!

Kisse är hemma och välbehållen igen!

Hon hade gått in hos några människor som tänkt på att titta henne i örat och upptäckt tatueringen. De hittade mig via Kennelklubbens ägarregister på Internet! Jag har nyss varit och hämtat henne med bil.

Katten är lite tunnare och lite tovigare och hade ganska många fästingar - men i övrigt verkar hon må fint.

Och jag är väldigt glad!

Tack för er hjälp!

Underbart att hon kommit hem. Nu kan du sova gott igen.

kram

Åhhh vad skönt att hon är hemma igen, man mår så dåligt när man inte vet vad som hänt sina älsklingar!

kramiz

Ja, oj så gott vi har sovit, både hon och jag!

Katten sover fortfarande, faktiskt. På katters vis.

åh det var underbara nyheter! Kram till dig och kisse!

Sitter och läser med tårarna rinnandes nedför kinderna. Man vet ju aldrig vart man har en katt, för den kan ändra humör och riktning lika fort som en svansviftning, men man kan ändå alltid lita på att de vet vad de gör. En katt som valt sin familj kommer alltid hem, hur lång tid det än tar.

För en massa år sedan, när vi kastrerade vår katt Gustaf försvann han nästan omedelbart. Två år senare stod han utanför dörren igen och krävde att bli insläppt och få mat. Efter det gjorde han aldrig några längre utflykter igen, och han uppnådde den hedervärda åldern av nitton år.

Jag önskar dig och din kisse många fina år tillsammans. Hon har valt familj och jag är säker på att hon alltid kommer återvända till er, hur långa strapatser hon än ger sig iväg på.

Åhh så skönt att kisse kom hem igen

Tack, vad ni är goa!

- Idag fick jag klart för mig att katten hade sökt upp en människa som är veterinär med specialisering på katter! Dessutom hade den familjen själva förlorat en öronmärkt katt och aldrig fått reda på vad som hade hänt. Vilken klok kisse, söka sig till en kattveterinär som visste att hon skulle titta efter en öronmärkning och som vet hur det känns att undra över en försvunnen katt.

(Precis som ni sa, asamaria och Magi-cat, den här katten kan ta vara på sig!)

Det verkar ändå som att misse är mätt på äventyr för den här gången. Hon sover fortfarande.

Vad skönt att kisse är hemma igen och hon fick som hon ville att sköta det hela själv

Kram Åsa

Vad glad man blev av att läsa detta. Nu kan man lägga sig med ett leende på läpparna.

Kram till Missen,

Jile

Hrm, nu börjar detta kännas lite pinsamt, men jag släppte ut katten vid 18-tiden igår och hon har inte synts till sedan dess. (Snart ett dygn sedan, alltså.) Någon som kan få kontakt med henne?

Oj vad tråkigt !

Jag kan tyvärr inte hjälpa dig…

Men kanske någon av de fina människorna som kände av din katt vid förra frånvaron vill hjälpa.

Ingen fara hon är i närheten. Hon har bara lust att vara ute just nu.

Jo, jag märkte det - hon kom precis hem. Ursäkta att jag är lite nervig, ska ta och lugna ner mig nu…

Tack för att du tog dig tid Åsa!

Det är lugnt. Jag har varit i din situation ett par gånger och vet hur det känns.

haha! Jag vet hur det är!  Hälsa kissen!

Hm…verkar som om ngn har fått smak för ''Den stora världen'' - den utanför Sundbyberg - som han i Lorry sa

/L

Nu är jag här och skulle vilja be om hjälp/råd igen.

Ända sedan kisse blev återfunnen har hon varit rotlös på något vis. Hon har stannat här hemma några dagar, gett sig ut och varit borta en eller flera dagar i sträck, kommit hem ett tag och sen försvunnit igen. Nu har hon varit borta i en vecka och jag börjar bli orolig på allvar.

Är det någon som kan få kontakt med henne?

Är det något jag kan göra?

Puttar lite

Hej, hoppas du får hjälp med detta och att ngn kan få kontakt med din katt.

Det kan ju vara att den är ute och "gör upp" med andra katter om sitt revir. Vet att jag kan se på mina katter att det kan vara oroliga och vill inte vara inne då. Sitter som på nålar när de känner av att ngn annan katt är på intågande på gården.

Lycka till,

Kram Jile

Puttar lite igen…

Hon är fortfarande spårlöst borta, ingen har sett henne…

Ibland är katte rborta ett tag men kommer tillbaka av sig själv. Men har du ändrat på något hemmavid?

Nej, allt är precis som vanligt, inga förändringar. Men ända sedan hon var försvunnen den där gången i augusti så har hon betett sig lite "rotlöst" här hemmavid. Varit borta över natten, stannat hemma några dagar och så varit borta 2-3 dygn i sträck igen - men aldrig så här länge. Nu när det är så kallt på nätterna och har varit ett sådant ruskväder så blir man ju lite fundersam…

Jag har inte uppfattat att hon vantrivs med oss här hemma, har inte lagt märke till några konstiga beteenden eller så. Hon är alltid väldigt kärleksfull och social mot oss. Men man vet aldrig om och när hon kommer tillbaka när man släpper ut henne. Jag är lite orolig för att de andra katterna i området jagar bort henne.

I natt drömde jag väldigt starkt att hon var hemma igen, så hon kanske är på väg trots allt!

vänta och se, hon kan vara en vandrare och vill se världen lite innan vintern kommer på allvar. Min gamling var en sådan, han hade sina trader och skogskatterna är ju kända för att vilja vara ute mycket och din verkar ju va en blandning

Tack, goa du korseett!

Hon har inte fått kattungar då?

Nej, hon är kastrerad sedan länge.

Ok, ja jag tror nog hon är ute på upptäcktsfärd. Om hon kommer hem, så kan du väl försöka följa efter henne om hon ska ut igen för att se var hon tar vägen.

Kram Jile

Tack Jile!

Ja, jag har nog tänkt tanken att jag skulle försöka skugga henne…

Ja gör det..kanske ngn fästman på gång :-)))

Puttar lite igen…

Ingen som får kontakt?

Jag har letat, frågat grannar, satt upp lappar…

det verkar inte som om någon av djurkommunikatörerna har varit här på ett tag. Måhända de är "älgviskare" nu i jakttider *obs skämt*.

Tråkigt att hon inte kommit tillbaka ännu. De kan vara knepiga katterna, hoppas att hon kommer snart. Jag har bett om hjälp så får vi se om jag blir hörsammad.

Har du pratat något eller tänkt något på om du ska lämna bort henne fler gånger? Kanske där skon/tassen klämmer?

kram

det känns som om hon lever och är stark, inte går det någon nöd på henne  kanske någon som har tagit hand om henne? Fortsätt att leta, hon kommer dyka upp förr eller senare.

Må änglarna följa kissen hem/kram Spanaren

Tack, snälla Kaninfluff!

Jag ska fortsätta leta, förstås.

Korseett: gulledej. Njaej… jag tror inte att jag har pratat om nåt sånt. Snarare att "nu rör vi oss inte ur fläcken på bra länge". - Hon kanske tycker att hon har bra koll på oss nu och att vi klarar oss själva ett tag.

Jag får en känsla av kattungar men eftersom hon är kastrerad måste jag ju känna helt knas

Nej, egna kattungar har hon nog inte… (eller så blev jag grundlurad av veterinären).

Inatt hade jag en så stark dröm om henne igen. Plötsligt var hon bara inne i huset igen, i mitt sovrum. Gosig och kärleksfull som hon brukar vara. Hoppas det var en sanndröm.

Jag tror att hon sänder tankar om att hon finns hos er ändå och kommer hem när hon känner sig färdig med utforskandet.

Hon är ute på sitt alldeles egna äventyr. Hon lever och mår bra. Hon är i sitt esse just nu så hon är väldigt upptagen med något väldigt spännande och intressant just nu.

Kram

Tack snälla, snälla asamaria för det beskedet!

Jag har nog själv anat att allt är rätt bra med henne, men inte riktigt vågat lite på det. Hon sa inget om att komma hem…?

Nu har kisse varit borta i över en månad. Tänker hon nånsin komma tillbaka?

himla tråkigt att hon är sådan. Mina kissar har gett sig med vandrandet så de är alltid hemma.

Ska försöka nå fram till henne gåsamor

kram

du har väl dubbelkollat katthemmen runt om i närheten? och var hon tatuerad?

Hon är tatuerad i örat och jag är registrerad som ägare i Kennelklubbens register, så om man söker där får man både adress och telefonnummer till mig. - Men tatueringen syns ju bara om man vet om att man ska kolla. Hon hade också halsband (med mitt telefonnr) på sig när hon försvann, men det kan hon ju ha fått av sig…

Jag har satt upp lappar på Ica och gått runt och frågat, men ingen har sett henne.

Jag går fortfarande och öppnar dörren för att "släppa in" henne flera gånger om dagen, men ingen kisse sitter där och väntar. J*kla kattskrälle! Nej, skämt åsido, det viktigaste är att hon har det bra, oavsett om hon bor hos oss eller har flyttat. Det är bara så frustrerande att inte veta.

Du frågade om hon sa något om att komma hem. Får bara upp "inte än". Har inte tid just nu. Hon är fortfarande väldigt uppe i någonting, väldigt intresserad av något.

Kram Åsa

Tack snälla Åsa! Hoppas hon är klar snart med vad hon än sysslar med. Vi längtar efter henne!

Kram/Åsa

Nu har kisse snart varit borta i två månader och vi är ledsna och gråter. Lever hon? Tänker hon någonsin komma hem?

kära nån - vilken madam! jag har en känsla av att hon lever. Hoppas att någon av djurkommunikatörerna vill ta kontakt med henne och höra efter.

kram

Vår katt försvann från min syster i tre månader och kom sedan hem igen! Ingen aning om var hon varit eller vad hon gjort, och vi hade helt gett upp - men så bara var hon hemma en dag!

Håller tummarna för att din kissekatt dyker upp!

Jag puttar lite, ifall någon av djurkommunikatörerna tittar hit.

Hon är fortfarande borta. - Är det någon som kan få kontakt med vår kisse?

Hej igen! Jag gör ett sista försök att fråga här i tråden om det är någon som kan få kontakt med vår Sofia? Nu är det snart tre månader sedan hon försvann.

Lever hon?

Kommer hon att komma tillbaka till oss?

Tacksam om någon har möjlighet att försöka nå henne, då vi fortfarande är väldigt oroliga och saknar henne…

Kram /Åsa

Vad tråkigt Åsa att din katt fortfarande är borta.

Önskar att du får hjälp av någon kunnig person, håller tummarna för dig!  Kram Indiania

Jag håller också tummarna! Kram kram!

Käraste katten är fortfarande försvunnen. Därför petar jag upp den här tråden lite igen och frågar om någon djurkommunikatör kan få kontakt med henne?

Lever hon? Kommer hon nånsin tillbaka till oss?

Kram

Åsa

Fick en känsla av att hon är inne hos någon - att någon tar hand om henne… Med tanke på vår vinter känns det inte omöjligt att hon sökt sig till någon. Hon är väldigt fin så den/de som hittat henne kanske vill behålla henne.. Har ni annonserat? Tror att hon är på lite avstånd, så annonsering i grannkommunerna kanske?

Hoppas hoppas hoppas hon kommer hem. Jag lider med er. Skulle bli mycket olycklig om mina kissar försvann.

Många kramar /jeanette

Tusen tack Jeanette!

Jo, vi saknar henne så himla mycket och det är så frustrerande att inte veta om hon lever eller ej… Min stora flicka fick en sorgeattack igår och storgrät efter kisse och sa att hennes hjärta var brustet och att hon aldrig mer skulle kunna bli glad. (jaja, en liten drama queen är hon, min unge , men saknaden var ärligt känd)

Jag har haft annons uppe här i lokala affären, men kanske skulle prova på fler ställen då.

#66 Har du annonserat på blocket?