Hur finner man sitt inre lugn?
Frågan är hur man finner sitt inre lugn, hur man vågar befinna sig mera i nuet, helt enkelt hur man lever ett mer hälsosamt liv såväl in som utvändigt?
Att försöka skapa ordning och reda i sin livssituation är dömt att misslyckas eftersom ordning och reda endast är ett verklighetstillstånd som är möjligt att uppnå med logiskt tänkande.
Logik har föga kontakt med känslan inom oss ändå tror vi oss vara förankrade i verkligheten med såväl logik som känsla som dess plattform.
Detta kan givetvis inte vara sant eftersom det istället existerar en separation inom oss där logiken och känslan lever nästan helt åtskilda från varandra. Denna åtskildhet förminskar möjligheten till samförstånd mellan det vi kallar logik och känsla.
Det är detta som är grundorsaken till varför vi i det yttre försöker att manifestera det vi i vårt inre inte lyckas uppnå. Vi söker helt enkelt efter en lösning och vi söker den genom ett skapande i vårt yttre med den logik vi förmår att uppbringa dessutom skapar vi förvånansvärt sällan även med känslan som dess förbundsvant. Resultat låter inte vänta på sig.
Vi skapar i stor separation för att uppnå förening om än på ett långsamt sätt. Vi gör det i en miljö där vi känner oss tillräckligt bekväma för att utföra denna handling. Resultat låter därför inte heller vänta på sig. Den friktionella sprickan uppstår i samma andetag som vi lägger den första byggstenen. Därefter är det enkelt att förstå att raset kommer att komma, frågan är bara hur länge dröjer det och hur pass kraftfullt raset kommer att bli. Först rasar vi inombords för att sedan krackelera i vårt yttre, antingen på ett fysiskt och eller psykiskt plan. Antingen i vår kropp och eller i vår omgivning. Antingen vänder vi detta misslyckande inåt och eller utåt.
Orsaken till detta består alltså inte i att det är något fel på oss. Det beror helt enkelt på den separation som redan från början befinner sig inom oss när vi tror att den logiska tanken är separerad från känslan inom oss. Givetvis är detta inte sant men då vi under vår uppväxt avfostras istället för att uppfostras och på så sätt finslipas för det vuxna livet så måste känslan skiljas från logiken av den enkla anledningen att logiken saknar verktygen för att hålla känslan i schakt. Vi uppfostras till ett vuxet liv där logiken har blivit den religion som vi dyrkar och där dess motståndare givetvis är känslan som har förmågan att ta oss bort från denna avskildhet som den logiska instängdheten skapar. Det är detta som är orsaken till all världens problem som vi idag upplever. Vi ser världen som en mängd separerade enheter och eftersom vi även ser oss själva som separerade i tanke och känsla så kommer detta att separera oss själva när vi agerar.
Det är alltså vårt separerade agerande som gör att vi själva bygger en separerad värld. Vi har fram tills idag varit i avsaknad av denna insikt, därför ser världen ut som den gör. Vi har skapat en värld till avbild av oss själva, en separerad värld.
Detta är dock endast sant så länge som vi själva väljer att inte göra någonting åt vår egen situation. I samma stund som vi beslutar oss för att sluta att försöka förändra världen och istället beslutar oss för att förändra vårt eget förhållningssätt till hur världen runt omkring oss reagerar på det vi gör så har vi kommit till nästa steg på vår egen evolutionära stege.
Det är när insikten om att det som sker i den yttre världen endast är en reflektion av det som sker i vår inre värld som det är möjligt att i betydligt större grad påverka det som sker såväl i vår yttre som inre värld. För dessa världar har aldrig varit separerade ifrån varandra, de har alltid varit förenade. Att vi sedan har använt ett synnerligen dåligt klister för att binda samman dessa två verklighetsuppfattningar är även det ett val som vi gjort. Hur gör man då för att bli mer medveten? Hur binder man samman den logiska tanken med känslan?
Vår logik som vi bär med oss är fokuserad i vår vänstra hjärnhalva, det är den logiska delen av hjärnan som skapar all sin verklighet inom ramarna tid och rymd. Den gör därför en sak först och därefter nästa handling. Likt en klocka tickar dess visare fram och noterar allting i sin tidskalender sekunder efter sekund. Allting analyseras in i minsta detalj och därför är den i sådan perfekt kontroll över vad som äger rum inom dess preferenser. Att det skulle existera en expanderad verklighet bortom tid och rymd saknar vår logik verktyg för att räkna ut. Logiken är därför helt tidorienterad.
Vår känsla huserar i vår högra hjärnhalva, känslan saknar helt förståelse för begreppet tid eftersom tid endast är någonting som begränsar dess upplevelse. Tid existerar därför inte i detta tillstånd. Det finns helt enkelt inget behov för en känsla att mätas och bedömas eftersom detta kväver hela dess upplevelse av sig själv. Känslan står alltså i ständig kontakt med det tillstånd som expanderar sig bortanför det logiska tänkandet och därför är känslan från logikens perspektiv svår att förstå sig på av den enkla anledningen att den inte finner sig i att placeras i ett mått eller på en våg för att mätas och vägas in. Denna äkta känsla är i det närmaste osynlig för logiken eftersom ingen av dess aspekter går att bevisa med ren logik om logik är den begränsning som enbart observeras från vänster hjärnhalvas perspektiv. Redan här spricker givetvis den logiken eftersom den då redan bortsett från den verklighet som existerar från den högra hjärnhalvans perspektiv, det tidlösa perspektivet.
Redan här skapas det alltså en friktion när logiken med sina instrument försöker bemästra det o infångbara tillståndet som känslan erbjuder. En känsla som inte är begränsad av tid eller rymd kan omöjligt infångas i en annan form av tillstånd utan att tappa samtliga attribut som utgör dess storhet.
Logiken å andra sidan bryr sig föga om detta eftersom det enda den kan och vill är att räkna och att mäta samt väga allt som ska ingå i dess verklighetsuppfattning. Därför kommer känsla i samma stund som den infångas av logiken att tappa samtliga av sina tidlösa aspekter och därför i samma stund inte längre att vara en känsla utan istället enbart en illusion som uppmäts av det som känslan egentligen är i dess ursprungliga miljö.
Hur kan någonting som är tidlöst plötsligt inte längre vara det som det är utan istället bli någonting helt annat? Givetvis går det inte, det är en matematisk omöjlighet. Ändå förstår inte den logiska matematiken som försöker sig på detta konststycke eftersom logiken infångar någonting som är så mycket större än logiken har mätinstrument för att observera och i dess avskalade svar inte inser att det den infångar inte längre är helheten utan endast en i logiken uppfattad verklighetsbild. Det som logiken försöker infånga ur känslan är helt enkelt ett kvantfysiskt perspektiv, dock är detta inte möjligt att infångas med de verktyg som logiken äger. Hur infångar man kärleken? Logiken saknas de tidlösa matematiska verktygen som kvantfysiken använder sig av. Därför kan kvantfysiken observera denna händelse som sker i det logiska mindre begränsade utrymme där den logiska matematiken huserar men tvärtom är detta en omöjlighet. Kantfysiken blir på så sätt i det närmaste osynlig för den logiska matematiken eftersom kvantfysiken existerar i en mer expanderad verklighetsbild som även sträcker sig bortom det som vi idag kallar för tid/rymd. Då alla lokisk matematik endast äger verktyg för att observera verkligheten inom ett tid/rymd perspektiv blir allting som existerar utanför detta perspektiv en gåta utan svar. Rent lokiskt borde logik innefatta allt i annat fall är logiken ologisk. Kan man inom tid/rymd matematik inte förklara allting så kanske det vore lämpligt att istället ge sig ut i hittills i det närmaste okänd terräng för att söka efter de större svaren.
Detta är orsaken till varför dagens på logik uppbyggda matematik inte förmår att bevisa en verklighet som är långt mer expanderad i sin konstruktion nämligen den kvantfysiska matematiken. Detta är svaret som den logiska matematiken under en längre tid försökt besvara men saknat verktyg till. Nämligen varför det inte går att sammanbinda logisk och kvantfysisk matematik. Svaret är att de hela tiden har varit sammanbundna när man observerar det från ett kvantfysiskt perspektiv. Observerar man det istället från ett logiskt matematiskt perspektiv så kommer det aldrig någonsin att bli möjligt att se detta samband.
För att återanknyta till inledningen.
Frågan är hur man finner sitt inre lugn, hur man vågar befinna sig mera i nuet, helt enkelt hur man lever ett mer hälsosamt liv. Sammanlänkandet av logik och känsla är svaret på frågan. Denna insikt kan vara språngbrädan som hjälper dig att förstå att livet bara har börjat och att du är den som ska leva ditt liv och vandra din väg. Kvantfysik är faktiskt inte svårare än så.
Tyvärr orkade jag inte läsa hela artikeln det blir om du ursäktar lite för långrandigt för mig.
Jag gillar inte att krångla till verkligheten med för långa utläggningar ( men det är jag det ) vi är ju alla olika.
För min egen del är det så att jag måste följa min känsla ( det som känns rätt för mig ) och för att finna det inre lugnet så måste jag skala bort delar av mig själv för att nå mitt innersta och komma i kontakt med mitt inre,
Jag måste leva mitt liv i verkligheten här och nu även om det inte känns så fridfullt alla gånger.Livet har en tendens att gå upp och ner och förhoppningsvis utvecklar vi oss själva under tiden.
" Var nära naturen - var när dig själv "
![[yodhe]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Tack allhealing!
Det var ett gedigert utlägg, för mig fungerar det bäst med meditationer och med träning har jag lärt mig att vara här och nu…det ger mig lugn och ro….
Håller med Indiania och orkade inte läsa allt det du framförde. Gillar korta och slagfärdiga budskap men smaken är som baken delad
Litar helt till min inre röst och bygger på bit efter bit för att hitta min livsväg som jag själv har valt/ kram Spanaren
Jag instämmer med att inte orka läsa allt.
Hur finner jag mitt inre lugn? Det kan va genom att gå en promenad om det är trevligt väder ute. Meditera gör jag sällan, men det är bra avkoppling. Ge mig själv healing är absolut en bra självhjälp :-) Det finns många sätt att finna inre lugn på.
Tror nog att vi alla har våra knep och knåp för att hitta en punkt i tillvaron som gör att vi mår bra in och utvärtes. framför allt att vara ärlig mot sig själv så är man ärlig mot andra också.
Tack för detta!
Visst var det lite långt men intressant!
Jag tänker även att den separationen och den matematiska logiken är det som sätter käppar i hjulet för att vetenskapen ska förstå alternativmedicinen. Den går inte att mäta med de instrument vi idag har, vilket gör att den blir ovetenskaplig med dessa mått mätt.
Och hur man uppnår lugn… bra fråga 
För mig handlar det mycket om att sluta tänka på sen… bara tänka på just nu och att det andra löser sig.
Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?
Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.
Jag brukar meditera eller så får jag "besök" av min farmor hon ger mig ett fantastiskt inre lugn med massor av värme när jag som mest behöver det.
Hälsningar
Louise
Man kan smaka på allt ~ åtminstone en gång
Tack Allhealing.
Hur jag finner mitt inre lugn? För mig är det att ta bort det som stör lugnet, alla dessa blockeringar vi alla har, det är ett sätt jag gör. Också att välja friden och lugnet när jag i vanliga fall brukar bli exempelvis upprörd, men eftersom upprörd kommer någonstans ifrån så är det att försöka förstå vad min upprörda känsla kommer ifrån, från det förflutna förståss, den blockeringen har jag tagit bort.
Det är att om och om igen att välja att lyssna på lugnet framför den upprörda känslan, då kommer man till friden till slut eftersom man vill det och låter inte dom negativa känslorna ta över. Friden är ett val man gör, vill du ha frid, då väljer man det.
Om någon skäller på dig eller säger något som upprör dig, då är det upp till dig att välja att göra detta sant eller inte, du kan faktiskt att bevara din frid intakt oavsett vad någon säger och gör, så med andra ord så är det då man själv som bestämmer om man vill ha frid eller inte, den ska man inte lägga på andra att bestämma, men tyvärr så är det oftast så att man låter att andra bestämma det, vi lägger makt på andra att bestämma hur vi ska må. Och sedan är det nästan alltid så att vi vill ha rätt i allting, hur ska dom andra veta att dom gör fel, det är just så det känns inom oss, att dom andra har fel, vi måste rätta dom. Vi blir upprörda av vad andra säger och gör mot oss, men ingen kan hindra dig att få frid om du verkligen vill det. Låt dom få rätt, det viktiga är att du väljer friden istället, ingen kan ge dig friden, det kan du bara ge dig själv, lyssna inte på egot som luras och säger att friden ligger i att personen som skäller på dig måste förstå att han har fel, då kommer du aldrig få frid eller lugn.
Ta tillbaka makten att själv att bestämma, men då bör du välja friden alltid oavsett vad du känner för någon negativ känsla, du väljer friden ändå. Men känner man någon negativ känlsa, då har man ett utmärkt tillfälle att försöka förstå vad den känslan kommer ifrån, den ska inte vara där, den förstör din frid, ta bort den blockeringen så blir du fri, så bör vi göra med alla blockeringar, till slut så finns det inga blockeringar kvar, bara frid eftersom man vill ha det, så friden är något man väljer och något man tränar på. Man får alltd vad man vill.
Så här ser jag på friden och lugnet
#8 Mycket tänkvärt du fick fram här
Friden är något man väljer och tränar på, det köper jag totalt. För än har vi alla mycket att träna på. Vissa mer och vissa mindre!
/kram Spanaren
Har inte läst igenom ordentligt än eftersom jag ser så dåligt (glömde en väskaa med bland annat glasögon i på bussen) men det verkar mycket intressant och jag ska läsa igenom mer noga när jag får tillbaka mina glasögon,
~ mayolica ~
Jag finner mitt inre lugn genom att läsa, skriva eller meditera. Ibland lyssna på musik jag älskar. Oavsett vilken metod jag använder känner jag mig alltid tillredsställd när jag kommit i balans igen.
"Låt själen vara fri"
#8 Delar mycket av dina tankar att söka lugnet och frid.
Men hur tänker du här när du skriver att låta dom få rätt i allt och själv ska man söka friden. Det beror väl på i vilken situationen man befinner sig i, man kan ju känna sig väldigt kränkt.och det är väl en naturligtvis att man försvarar sig,det behöver ju inte vara av rent egoistiska tankar utan en ren självbevarelsedrift.
#12. Jo det kan vara svårt att vara lugn när man känner sig kränkt. Men om man ändå kan förlåta och bevara friden(förlåta den man är arg på, men även sig själv för att man väljer egot), då är det just frid man får, eftersom man gör ett val, man väljer att inte lyssna på dom negativa känslorna som kommer innefrån en själv. Och hur man ändå väljer och vrider på det så är det inte personen som kränker dig som ger dig dessa känslor, dom tar du fram helt själv, ingen annan kan ge dig en massa negativa känslor.
Det kan se ut som om andra gör något mot mig, att det är andra som får mig att må dåligt, men det är något man väljer själv. Men det kan vara mycket jobbigt att komma förbi egot här och som (oftast) kör på med en gammal blockering. Oftast när man mår mycket dåligt i en situation så är det en blockering som sätter igång, den känns igen och aktiveras av en händelse som är väldigt lik en annan händelse då man mått mycket dåligt, ett trauma eller liknande, kanske från barndomen? Då är man efter det överkänslig för liknande upplevelser.
Men tillbaka till din fråga #12, jag tror nog att man kan säga och göra vad som känns rätt utan att ta fram dom negativa känslorna. I vilken situation som helst så kan man ändå välja friden och ändå säga allt man vill, gör vad man vill utan att man tar fram hela sin arsenal med negativa känslor, som ilska, upprördhet, hat, rädsla mm. Allting måste då bli så mycket bättre utan detta. Men som sagt det är både träning, vilja och uthållighet att komma dit. Så vi får träna på vår frid och lugn.
Visst hade det varit underbart om vi kunde känna kärlek i situationer då vi brukar må dåligt? Ja då måste vi välja det då, ingen annan kommer att göra det åt oss. Då är det som jag skrev innan, friden är något man väljer och något man tränar på, till slut har man den.
Jag finner mitt inre lugn i qi gong
#14 Det håller jag med om. Gick en kurs i det förra året, men sen har det inte blivit att jag utövat det hemma. Men det va verkligen avslappnande o rogivande.
#14 och #15 Ja qi gong är lugnande, körde ett pass i morse.
" Var nära naturen - var när dig själv "
Jag provade Tai Chi en gång det var också lugnande.
Hälsningar
Louise
Man kan smaka på allt ~ åtminstone en gång
#16 Härligt! Du får gärna köra lite Qigong för mig oxå 
#18
" Var nära naturen - var när dig själv "
Jag brukar finna mitt inre lugn när jag går ute på klipporna vid havet och se/lyssna på vågorna ,Helst ska jag vara ensam och inte mitt i turistsesången. På sommaren finner jag det inre lugnet när jag badar,det funkar även om det är andra som badar fast jag blir stressad óm det är allt för många omkring mej.
Att vara i naturen,ströva runt i skogen är oxå bra sätt att finna mitt inre lugn. Men där jag bor finns det mest hav och berg,så det är sådan natur det offtast blir att jag vistas i .
~ mayolica ~
#20 Nu fick du mig verkligen att längta efter sommaren och att vara i skärgården.
Hälsningar
Louise
Man kan smaka på allt ~ åtminstone en gång
Jag har nyss läst en väldigt intressant bok om just höger och vänster hjärnhalva. Den heter "My stroke of insight" (kommer på svenska med titeln "Min stroke" i vår tror jag), av Jill Bolte Taylor.
Hon var en framgångsrik hjärnforskare när hon vid 37 års ålder fick en stroke som helt och hållet slog ut vänster hjärnhalva på henne. Hon kunde integå eller tala, inte förstå talat språk, inte skriva, läsa osv. Hon kände inte var hennes egen kropp började och slutade. Men hon blev också expert på att avläsa känslor och kroppsspråk, hon kände en fullständig frid, att hon var ett med alltet
I boken beskriver hon sin upplevelse av stroken och sitt arbete med att återuppväcka funktionerna i sin vänstra hjärnhalva. Blandningen av forskarens vetenskapliga beskrivning av hur hjärnan funkar och hennes egen, personliga upplevelse är otroligt intressant och jag tyckte den gav mig enormt mycket att tänka på.
Hon beskriver, precis som du Allhealing, hur vi är alltför orienterade mot vår vänstra hjärnhalva i dagens samhälle och hur man kan behöva medvetet arbeta för att ge sin högra hjärnhalva lite mer utrymme. - För vi behöver båda delarna, men i bättre balans.
För mig är qigong en bra metod att få tyst på tjattret från vänstra hjärnhalvan och släppa fram friden från den högra.
#22 Henne har jag hört talas om! Tror att hon nyss var på tv eller så. I alla fall intressant och visst är vi felstyrda 
/kram Spanaren
#23 Ja hon var var nyss på TV och det var ett intressant program.
Kram
" Var nära naturen - var när dig själv "
Såg också en del av det programmet. Mycket intressant,,,,
Är det nån som kan säga vad programmet hette och vilken kanal? Det kanske går i repris… Det skulle vara intressant att se. Tror jag såg en filmsnutt tidigare i höst där hon föreläste (om det var samma person) men jag hann inte ta in allt som hon sa.
Sajtvärd på Andlig utveckling
#26
Om ni inte hittar på TV inslaget så kan ni istället se den här inspelningen. Förvisso på engelska men inslaget är riktigt bra, tyck i alla fall jag.