Healing iFokus

Healing

Etiketthealing-allmänt
Läst 600 ggr
intressant
0

affirmationer

folk är lite oense om betydelsen av dem…

vissa terapeuter säger att det inte funkar

andra är mer entusiastiska

vad tycker ni?

Vilka är de oändliga möjligheterna?

Vad mer är möjligt än uppgivenhet,värdelöshet?

 

FiaH
0
#1

Jag är övertygad för min egen del att det funkar, för det gjorde det för migGlad

Vargflickan
0
#2

Jag tror utan tvekan att affirmationer fungerar, sedan kan man ju diskutera deras sätt att verka på. Vissa hävdar till exempel att affirmationerna verkligen förändrar omvärlden, alltså påverkar den. Andra hävdar att den förändrar "utövaren" genom att till exempel ge en ökad självkänsla vilket i sin tur ger ökat självförtroende vilket i sin tur ökar attraktionskraft etc.

When I let go of what I am, I become what I might be.
-- Lao Tzu

allhealing
0
#3

Bägge har rätt.

Det fungerar inte om man inte tror på det, den personen har då inte expanderat sitt medvetande så att de förstår vad det är som händer och därför fungerar det inte ur den personens perspektiv. Ändå så fungerar det utanför den personens medvetande. Den som inte tror på det har inte tillräckligt stort perspektiv för att kunna se att det verkligen fungerar.

Så är det =)

Kent Asp

kentasp.com
www.kentasp.com
www.MindKnowlogy.com

förändring är alltid en möjlighet

MariaJ
0
#4

Jag tror att det hjälper oavsett om man tror på det eller inte. Det är en personlig peppning/coaching till dig själv. Med min erfarenhet så har flera av mina klienter efter ett tag av dagliga affirmationer börjat att se sig själv på ett annorlunda sätt. Genom att börja tänka och höra positiva saker om sig själv, så kan man också börja tro på att det faktiskt är så. Då man tillför rätt ord och rätt tankar så skapar man också ett positivare flöde inom sig.

Jag tycker att man kan jämföra det med att om man joggar så ser man resultat om ca: 3-4 månader genom att konditionen förbättras, samma sak är det om man affirmerar dagligen .. då ser man resultat inom den tiden…

Lycka till … affirmera mera… tillåt dig att ge dig själv den uppskattningen..

Kramisar MariaJ:-)

Carpe Diem

Maria Johnsson

Reikimaster/lärare, kursledare och mässarrangör

Pysslan
0
#5

Jag är övertygad om att affirmationer fungerar, faktiskt även om utövaren inte tror på det. Om du varje dag talar om för en människa att han/hon är värdelös så kommer han/hon förr eller senare att tro det själv, så naturligtvis får man samma effekt om man dagligen talar om för honom/henne att han/hon är värdefull. Möjligtvis att de positiva orden tar längre tid på sig att nå ända fram.

För att citera MariaJ:  "affirmera mera!"

Kram

Det är våra fel och brister som bevisar att vi är mänskliga  🌺

mayolica
0
#6

affirmationer är en form av tankekraft, att ändra sina tankemönster

jag tror på det

~ mayolica ~

janh
0
#7

God Fortsättning på Julen" Intressant! "Det var ett kul ämne här på tråden. Om vi tänker oss att vårt jordeliv är en illussion,att var och ens liv är som en film, eftersom vi uppfattar skeenden och omvärlden på helt skilda vis då är jag själv "Regissören" i mitt liv….Så affirmationer funkar säkert så mycket som vi själva vill.Tro tro tro`t om ni vill….

Tomtekram JanH!

Indiania
0
#8

Eftersom tankans kraft är det som styr ens liv mycket så tar jag absolut till mig att affirmationer fungerar om man själv tror på det vill säga Glad Kram

" Var nära naturen - var när dig själv "

intressant
0
#9

lyssnade på en kvinna som prata om att skapa och attrahera

att det var viktigt med en vision sen var det viktigt med att ha

en villighet att applicera sina förmågor

problemet är här just

jag känner mig inte villig att applicera mina förmågor

det hela går tbx till ett minne som barn på pappas segelbåt då han styrde

jag vill inte bli det som han ville att jag skulle bli nämligen en seglare

ush!

Vilka är de oändliga möjligheterna?

Vad mer är möjligt än uppgivenhet,värdelöshet?

 

[rore]
0
#10

#9

Hej intressant!

"jag känner mig inte villig att applicera mina förmågor

det hela går tbx till ett minne som barn på pappas segelbåt då han styrde"

Det hela går tillbaka till ett minne, som du har. (kanske är det flera minnen?)

Du verkar sitta fast där, så länge du stannar i den tanken du har, så kommer du inte att komma längre.

Jag känner så väl igen känslan som jag snappar upp i din text,,,Kanske är den känslan helt och hållet min och inte alls din. Men jag skriver ändå.

Om du inte känner dig villig att applicera dina förmågor, så har du heller inte förlåtit det som varit,,

Kanske det fungerar bättre om du tittar tillbaka på händelsen och försöker se det ur ett större perspektiv, ur andra synvinklar. Kanske behöver du möta smärtan inom dig och känna efter vad det är som skapar denna blockering,,,, Först därefter kan du släppa taget om dem.

Hur tänker du?

Hur känner du?

Bejaka de känslor som väcks inom dig och ta hand om dem.

Att acceptera det som har varit,,, Är absolut inte det samma som att godkänna andras beteenden. Det handlar om att se sin verklighet för vad det är och hur det har varit.

Nu snurrade jag till det ordentligt,, hmm, hoppas du förstår vad jag menar.

Ta hand om dig!

Hoppfull
0
#11

Jag tror att affirmationer i sig inte kan göra några underverk. De behöver sällskap av annat arbete/behandlingar.

Bär man många svåra och traumatiska upplevelser så förändrar man inte grunden genom att affirmera enbart. Jag tror att det finns en övertro på affirmationernas förmåga.

Däremot om man kopplar affirmationerna till annat mera djupgående arbete blir de den förstärkningseffekt som ger extra goda resultat. Så tror jag.

Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?

Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.

intressant
0
#12

hej rore

ja det handlar om ett virrvarr av minnen tror jag oxå

det känns som att jag som barn bestämde mig för att pappa ej ska vinna

jag ska inte ge honom den glädjen så därför vägrar jag att applicera mina förmågor jag ger upp innan allt börjar

det känns tragiskt men precis så känns det

men bra börja nysta här ska göra EFT på dessa grundminnen och tankar och känslor och se om det lättar…..

att förlåta honom han gjorde så gott han kunde mot bakgrund vem han är (inte lik mig)

att förlåta det som varit….hmm den har jag aldrig hört förr

Vilka är de oändliga möjligheterna?

Vad mer är möjligt än uppgivenhet,värdelöshet?