#0

Om du tänker dig att verkligheten består av en mängd olika plattformer. På dessa plattformer existerar olika behandlingsformer. Eftersom vi som personer även befinner oss på olika plattformer så är det bra att det finns plattformer med behandlingsformer som matchar den plattform där vi själva befinner oss och där hästen befinner sig.

Det är utifrån detta tänk enkelt att förstå att det existerar mängder med kombinationer att välja ifrån. Beroende på en mängd olika faktorer så kanske man tom väljer bort ett antal av de plattformer som erbjuds.

De som sedan erbjuder sina tjänster från respektive plattform har i sin tur ett antal tankar och idéer om hur verkligheten fungerar och från vilken plattform eller plattformer som de sedan väljer att utbilda sig inom.

När du då ska välja bland dessa utövare så ska du dessutom känna efter vad det är som passar för dig och speciellt för din häst. Det är då som även dina tankar och idéer om hur saker och ting ska fungera blandas ihop med all annan information. Utifrån detta ska du sedan ta ett beslut och gärna ett bra sådant. Detta kan verkligen ställa till med en mängd frågeställningar.

Det jag ser om själva kiropraktorn är att den personen är väldigt vetenskapligt orienterad och påläst och arbetar utifrån det tänket.

Metoden i sig är väldigt subtil och kraftfull i sig och verkar inte användas i den omfattning som den gör sig förtjänt av som jag ser det.

Equiterapeuten skulle jag verkligen ta mig en funderare på eftersom den personen gärna blandar in sina egna känslor i behandlingen. Jag skulle inte välja att skicka min häst till en person som inte själv städat igenom sitt eget känsloliv.

#1 Ska man tänka så om terapeuter som behandlar människor oxå?

Jag menar bara att hur många har städat igenom sina känsloliv ordentligt?

Jag håller nämligen med dig och kan uppleva att just detta grumlar terapeuters bedömningar och behandlingar, men det är alltså min helt personliga upplevelse och erfarenhet.

#0 Förlåt att jag avvek från ämnet

Tack för svaret nr 1 :) Just nu har jag ju ingen dragbil så jag har ändå tänkt använda mig av kiropraktorn. Det som gör att jag drar mig för det egentligen (det är både billigare och enklare för mig) är väl att jag tycker själva behandlingen ser otäck ut, och att hästen ibland verkar tveksam inför vissa moment (i framdelen).

Ang ET så känner jag som du, men samtidigt valde jag att inte lyssna på en bit och det visade sig sedan vara dumt gjort av mig (tror jag) då han blev öm i ryggen av den sadel jag valde (luftstoppad). Jag känner mig lite vilse där, för jag upplever det inte som att sadeln gjorde honom öm, men det måste vara så. Har inte ens vågat lägga på en sadel efter senaste behandling utan rider med en ullvojlock - som dock inte ger mig en korrekt sits och därmed inte är helt optimal. Det svåra är nämligen att han verkar bli öm av alla sadlar, och då börjar jag undra om det egentligen handlar om något annat som gör att han blir öm, men att det verkar vara sadlarna. Att han t ex spänner sig när jag rider mycket och därför blir öm. De sadlar jag provat har alla varit olika och någon borde ju passa bättre än de andra, och de har sett ut att ligga bra på ryggen (tycker jag).

Nr 2: Du får gärna avvika från ämnet, det är ju en intressant fundering som jag gärna vill höra fler funderingar kring :)

#2

Tycker jag absolut att man ska göra om man vill ha ett optimalt resultat. Varför nöja sig med någonting annat än det bästa? Det tycker i alla fall jag.

#4 Jag tycker likadant var bara nyfiken på hur du såg på saken. Tack för svar.

Kvällen avgör saken, kom fram till att jag skulle lita på mig själv och försöka se själv. Och, utan någon som helst påverkan av min egna åsikt så är hans höger korshalva lägre - vilket är det som kiropraktorn påpekat. Det är inte jättemycket men ändå så mycket att jag inte tvivlar. Kikade flera gånger, med olika placering av benen (att stå helt perfekt lika med bakbenen är ju lite trixigt, särskilt när matte fokuserar på just det).

Dock är min känsla att det inte blir förrän i januari, det känns "rätt" då. Innan jul är det så mycket annat och han verkar inte lida av det, det är ju inte som när han var tunn och mager och hade huvudvärk dygnet runt… (jag glömmer aldrig när min mamma ringde dagen efter kiropraktorns besök, och berättade att P hade gnäggat godmorgon för första gången!!!)