
Plötsligt slår det mig-det finns inget efter detta
Hej
Jag har nu en tid varit och är i sorg. Under gudstjänsten när prästen pratade så blev jag irriterad. Vaddå! Det finns inget efter döden! Och jag som alltid trott på det.
Men envist biter sig den förvissningen fast i mig.
Det jag däremot tror är att det finns energi och kraft i Universum som stödjer och hjälper. Men inte att vi blir andar som existerar vidare eller att det finns ett paradis eller himmel.
Vad tror ni…?
Jag tycker man skall tro på det som känns rätt för en själv.För mig har det alltid känns naturligt att det finns ett liv på andra sidan.Livet här på jorden går så fort, jag hoppas på en fortsättning i form av energi………att man kanske kan stödja och hjälpa fast man inte finns kvar i jordelivet.
Vi är överens om att det finns kraft och energi i Universum som vi får kraft och hjälp ifrån.Allt är ju energi så det finns ju mycket runt oss som vi inte kan ta på fast det existerar ju i alla fall.
Det där med paradis och himmel………….Tycker attt det gudomliga finns inom oss alla, det finns något gott i alla människor. Det är Gud för mig.Men detta är inte det lättaste att diskutera.Huvudsaken är nog att vi respekterar varandra för den vi är och det vi tror på.
Hoppas du kommer vidare i ditt sorgearbete och att allt faller på plats för dig så småningom.Ha det gott!
Kram till dig.
" Var nära naturen - var när dig själv "
jag har redan fått bevis på att andar finns så jag tror på ett "liv" efter döden

Jag vill ju också tro att det finns för tiden här är så kort på jorden och människor så viktiga för varandra. Vill inte tro att vi inte ses igen.
Jag är nyfiken på hur andarna uppenbarar sig? Ser de ut som människor i sin skepnad?
Hur kan man få kontakt med sin "mammaande"?
Kram från mig!

Jag är 100 på att det finns något för oss alla efter vår tid på jorden.
Att fela är mänskligt, att förlåta är gudomligt.
Jag vet att det finns ett liv efter döden har även haft kontakt med nära och kära.
#3 Andar kan uppenbara sig som en skepnad av sin egen kropp som den levde i. I vilken ålder som helst har jag hört också.
Dock tar det väldigt mycket energi och är väldigt krävande för anden i fråga. Det vanligaste är att man känner närvaron/hör ljud och sådant.

Hejsan Ann1.. Jag kan bara säga att jag har själv så många upplevelser och har även hjälpt många människor att få kontakt med sina anhöriga som dött,, så för mig finns det ett liv efter detta..
Mvh MariaJ:-)
Carpe Diem
Maria Johnsson
Reikimaster/lärare, kursledare och mässarrangör
Men hur lever dom då? som vi eller på något annat vis?
Jag tror på ett liv efter detta.Det kan bara inte ta slut, det måste finas en fortsättning…..
Den enda logiska förklaringen enligt min åsikt är denna.
Allting pågår för evigt.
Universum kan inte bara plötsligt börja existera på en plats där ingenting fanns innan.
Universum uppstår från en plats där tid inte existerar. Den uppstår från ett kvanttillstånd (ett tillstånd där tid inte existerar). Från ett tillstånd där allting pågår hela tiden.
Då skulle det plötsligt vara fullt möjligt för ett universum att uppstå ur tomma intet.
Bara för att vi hittills inte medvetet varit medvetna om att det skulle kunna fungera på detta viset betyder inte att det inte skulle kunna vara möjligt.
Vi är så fixerade vi en värld där allting fungerar ur ett perspektiv där dåtid nutid och framtid är den enda sanningen som existerar.
Orsaken till att vi upplever världen på detta viset är att vi är väldigt fokuserade på att använda vår vänstra logiska hjärnhalva som vi använder för att bl.a. mäta tid. Den fungerar som en kalender och delar upp allting i tid.
Vi har även en höger hjärnhalva som inte vet vad tid är, den saknar helt enkelt en kalender. Denna är den konstnärliga delen av vår hjärna.
Det är inte så konstigt att vissa personer är så fixerade vi att komma i tid till allting där andra aldrig lyckas med detta. Det hela beror på vilken hjärnhalva som vi använder mest.
Det optimala vore att hela tiden använda bägge dessa hjärnhalvor i ett balanserat yin/yang tillstånd.
När jag arbetar som healer så hjälper jag till med att balansera upp obalanser i kroppen. När jag arbetar med att balansera upp hjärnan så brukar folk plötsligt få en mycket högre närvaro i nuet. Detta leder då i förlängningen till att de plötsligt får mycket mer tid över i sitt liv. Detta är logiskt eftersom man då börjar använda bägge sina hjärnhalvor i ett mer harmoniserat tillstånd. Ett tidbaserat tillstånd och ett tidlöst tillstånd.
Någonting kan inte uppkomma ur ingenting. Det är liksom inte logiskt möjligt. Därför tror jag att allting pågår för evigt. Det är inte kroppen som lever vidare. Det är vårt tidlösa jag som befriar sig från den tidsbundna kroppen.
Jag kallar detta sätt att se på hur världen fungerar för expanderad vetenskap.
Jag vet att andar finns!
Sajtvärd på spiritualism.ifokus. Min hemsida www.lyztran.com "Jag Är"
# Det lät väldigt intresant!! Vad kommer du ifrån?? Skulle vilja få healing av dig. 
Kinna
vilket inlägg frågar du Kinna?
det känns lite egendomligt att vi skulle leva ett liv med all erfarenhet,all besvikelse o alla motgångar men också all glädje o all framgång o sen skulle allt försvinna.tror att det finns nåt efter livet som vi ser det
Oj jag glömde siffran jö
det ska #9.
jag tror inte att vi upphör att existera,utan att vi ändrar livsform. allt i universum utvecklas och förändras hela tiden. vi är en del av allt i universum , som utvecklas och förändras. jag tänker att det är som ett ägg som kläcks ,kroppen är skalet som själen bor i. när vi dör blir vi fria från skalet ,som vi är instängda i.
vet att det finns mer än det vi ser,ibland kan man få en glimt av det okända. vissa mer och andra mindre,men jag tror inte någon sett allt som finns. tror att det finns flera ställen där vi kan välja att vara när vi blir fria , och att våra valmöjligheter är många.
~ mayolica ~

Vad intressant att läsa era tankar om detta. Det är ju förstås inte en så lätt fråga att få svar på och att hitta sin egen tro är det enda som fungerar. Men jag blev verkligen överrumplad av min vändning. Det blev så tomt och ändligt. Jag kan inte än idag riktigt förstå att det är som det är.
Jag skulle vilja ta kontakt med min mamma. Min pappa finns inte heller och det är mer okey på nåt vis. Det är 20 år sedan och jag hade precis blivit vuxen tyckte jag. Klart jag saknat honom speciellt när jag fått barn. Han valde dessutom att ta sitt eget liv och då har jag fått höra att de lever i ett mellanland och är oroliga någonstans. Det vet jag heller inget om.
Min syster hade en upplevelse samma natt. Han kom till henne och satt på sängkanten, sa en massa saker och sedan blev det som han löstes upp i grått. Hon skrev ner allt hon komihåg och nästa dag mitt på dagen kom hon ihåg detta och gick till skrivbordet för att kolla och där var lappen. Till saken hör att min syster på den tiden iallafall inte trodde på något annat än det man såg. Väldigt praktisk och rationell. Det kan jag mer förstå,att någon visar sig innan slutligt upplösande, men sedan….
Någon som kan ge mig tips på någon som kan detta bra?
Att ta kontakt med min mamma. Tex. ?
Där var ju en slags professor på radio som menade att ljuset i tunnlen som många har i nära döden upplevelser bara är en orsak av syrebrist i hjärnan.
Det finns så många sett att tro och se på det här.Själv har jag en stark tro på att det finns en andevärld och en fortsättning efter.Men visst hade det varit roligt att få bevis på att det verkligen är så. Ni som har fått kontakt med andevärlden. Är det genom meditation eller hur? Så himla nyfiken. När ni fick den kontakten första gången hur gick det till? Blev ni rädda?Vet inte om det hör till denna tråden. Har inte varit här så länge. Vill ni får ni gärna skriva till mig och berätta annars. Nyfiken nyfiken.
För mig kommer kontakterna via bla doftförnimmelser, speciellt av min bästa väninna som hade en speciell doft. Jag känner även att de är närvarande när det börjar dra kallt om mig och det börjar kittla i kronchakrat. Jag har även varit med om en oförklarlig händelse när jag ensam tog avsked av pappa när han dött. Men jag ser inget, än så länge iallalfall.

Så roligt att du delade med dig av det korseett! Tack.
Jag skulle tycka det var givande att läsa fler upplevelser.