Jag skulle vilja ta upp ett ämne som jag tror att många kan känna igen sig i.. Vi som är arbetande föräldrar vet ju att det är en svår balans ibland att få tiden att räcka till. Det är ju inte bara barnen eller vår familj som vill ha vår uppmärksamhet… nej,, det är många ,, många fler.. så är det om man jobbar med människor. Med en stor portion ödmjukhet och en stor emaptisk förmåga så sänder man också ut signaler till omgivningen om att man är det.. Vissa ser sin chans,, och vissa visar ödmjukhet, förståelse och respekt tillbaka.

Varför jag skriver denna tråd är att jag vill att ni ska se vem som är viktigast.. De flesta svarar ..mina barn.. Jo, de är naturligtvis viktiga. Vi älskar ju alla våra barn, men i min värld så är det trots allt du själv.. Det är DU som är viktigast.. Om inte du mår bra, vem tar då hand om dina älskade barn ??

Om man jobbar med människor och har vänner, barn, familj, arbetskompisar, dagis el, skolpersonal, personer som kontaktar en för att de behöver hjälp och stöd….. Hur hanterar ni det ?? vilken roll har man då ??? Orkar man ?? Var går gränsen ??

Att arbeta med människor är otroligt krävande men också ett helt underbart jobb. Jag kan inte tänka mig att jobba med något annat idag. Man möter många olika livsöde och man får otroligt många hemligheter att bära själv.. Det är ett fantastiskt jobb om man har balans på det.. Hur hanterar ni den balansen ???

Balansen är att se sitt egna värde och välja hur, när var jag ska jobba.. (om man är egen) Om man har en kund som ringer och säger att h*n endast kan komma kvällstid,,, och man har bestämt sig för att man jobbar endast förmiddagar mellan kl: 09.00-13.00, sen håller man eftermiddag med barnen… Då är det de tiderna man har bestämt som man kan erbjuda.. Om personen vill komma och värderar det man kan ge vid tex, behandlingar av olika slag, då ordnar h*n så att de kan komma den tid som finns.

Exempel - Om man ska till frissan, läkaren, besiktiga bilen…ja, vad som.. då finns det ju möjliga tider på dagen att tillstå.. Samma gäller här !!

Om jag inte visar mig själv den respekten så kan jag inte visa andra den. Jag hörde alltid förr att jag var för snäll som alltid ställde upp i ur och skur,, ja, men då¨hande jag inte den lärdomen och förståelsen att värdera mig själv och min egna tid..När jag sen brände ut mig och blev sjukskriven, så fick jag den lärdomen med mig.. VEM ÄR VIKTIGAST !!!! Jag förstår bättre idag.. och genom detta inlägg så vill jag kanske också förmedla till alla er som sitter i denna situationen..

Så min fråga till er alla som jobbar med människor,,

*Hur hanterar ni bokningar ?? (om ni är egna)

*Har ni bestämt vilka dagar och tider som passar er för att ni ska respektera er egna tid ? 

*Hur hanterar ni alla känslor som kommer upp vid tex, behandlingar ect.. ?

*Har ni någon som ni kan prata och bolla med trots att ni har tystnadsplikt ??

*Hur gör ni er fria från andras problem och energier ??

*Hur hanterar ni alla människor som kommer, ringer, mailar, messar eller dyl och som vill ha råd och tips gratis ??

Många frågor ,, men kanske väl så viktiga !!!!

Kramar MariaJ:-)