Hejsan elsa-linnea..

Jag kan förstå din känsla i att lämna något bakom sig, men ibland är det ett måste. Om du inte gör det så kommer heller inte de nya möjligheterna in i ditt liv.

Om du känner att du inte vill mer i en relation eller om du tycker att den stagnerat, så måste man ta ett beslut. Nu vet jag inte någon bakgrund här på din händelse, men som jag uppfattar det så är du fullt medveten om att denna känslan som du nu bär är din egen barndomsbesvikelse. Då är det säkert meningen att du nu ska konfrontera den. Och lära dig ng av den.

Ibland ställs vi ju inför val som är otroligt slitande, men det är ju i de situationerna vi växer som mest. Jag vill säga att om du känner dig säker i ditt beslut, så kämpa på. Det som man lämnar bakom sig ska ju endast vara minnen och erfarenheter. Du klarar allt du vill, om du vill det tillräckligt mycket

Se möjligheterna istället för att blicka tillbaka på varför du reagerar som du gör. Du är inte ensam om att känna att ett farväl är jobbigt. Det tycker alla människaor i olika sammanhang, då det ju oftast leder till något definitivt. Men när man släpper på det, så kommer nya möjligheter också in..

Valet är ju ditt.. Du lyckas med allt du kan om du vill lyckas !!

Du får gärna dela med dig mer om ng känns jobbigt. Forumet är bra i flera olika sammanhang, så även i olika livsval som man måste göra.

Kram och ljus till dig // MariaJ:-)

Hej elsa-linnea!

Det kunde varit jag som skrivit om "Att släppa taget"

Jag har också haft svårt för det! Det är först nu på senare år jag har förstått vad detta berott på och jag har verkligen fått jobba med det.

Det är så skönt, och en sådan frihetskänsla när man släpper taget och känner att det är rätt. Man fastnar annars, och ältar och kommer ingenstans.Det nya kan inte komma in i ens liv.

MariaJ skrev så fint här, tycker jag!

Lycka till!

Tack Maria och Chakra för era svar! Fast svaren är givna så i förtvivlan behövs påminnelser.

Tack!!

jag säger som min väninna ibland brukar säga när hon ringer till mig. "Hej jag vill bara prata med mig själv!" Svaren kan vara givna men det känns mycket bättre om någon annan uttalar det åt en.

Det är så sant korseett!! Jag tror att det är just därför det är så helande med psykoterapi, du sätter ord på det du känner och vet, du uttalat högt det som göms inuti. Det ger både aha-upplevelser, nya insikter och kunskaper om dig själv men även bekräftelser på det du redan visste.

Och elsa-linnea, jag tror på att öva sig försiktigt i sådant som gör ont. Göra små avsked, planerade avsked… precis som när vi lär oss att cykla eller simma och muskler behöver lära sig, behöver känslorna tränas för att ändra sig och bli starka på nya ställen än de gamla invanda.

Lycka till!

Visst är det svårt att släppa taget, och jag håller fullständigt med Hoppfull om att ta adjö av små delar om det känns bättre. Att bryta mönster eller livsväg är inte gjort på ett nix. Det tar tid..

Lycka till!! Kram MariaJ:-)

Jag har provat att släppa lite itaget och det känns faktiskt som att den metoden passar mig. Det blir inte få definitivt. För hur det än är så handlar det om att släppa taget om en person som stått nära och som i vissa delar gör det fortfarande.

Tack snälla för tipset!

Hej alla!

Hittade följande ord ang att släppa taget:

"Att släppa taget

Det kan ibland vara svårt att släppa taget, men det är samtidigt ett måste för allas skull. Att ge andra utrymme att utvecklas på sitt sätt är också viktigt. Din väg behöver inte vara den rätta vägen för andra, och då kan det vara rätt att släppa för ett tag. Det känns i hjärtat, men samtidigt så känns det skönt. För om någon annan önskar att gå sin egen väg, och om det är viktigt för den personens egna utveckling,,, så glädjs också med det"

Fina ord, tycker jag!

#8 Håller med, fina och tänkvärda ord =)

*nickar instämmande*

**en till som nickar instämmande och säger fina ord..

Så mycket bra som sagts i denna tråd, så har väl inte så mycket att tillägga. Annat än att jag hela tiden jobbar med just det - att släppa taget. Människor jag älskar som just nu fattar lite konstiga beslut, jobbar ihjäl sig, är konstant förbannade, en pappa som långsamt försvinner från oss och en mamma vi inte känner igen i hennes djupa depression.

Jag känner att det är den största utmaningen, att lära mig hålla min energi och stå i ljus o kraft oavsett vad som sker runt om mig. För det vill jag. Men inser att det nog tar ett tag till.

Men att dela sina tankar med några människor och kanske ibland få lite nya synvinklar och kanske framför allt inse att man är inte ensam om det hela - det är såå viktigt. Kan ju innebära att sorgeprocessen går en aning lättare och man kanske hittar sätt man inte tänkt på för att komma ur smärtan.

Lycka till med allt!

Varma hälsningar

Elinor

Det är en viktig bit du skriver om Trisha, att det är en sorgeprocess att släppa taget. Och sorg är inte det lättaste att hantera, vi är ganska dåliga på det överlag tror jag.

Men att släppa taget är inte bara att överge, det är även att sätta någon fri, och sig själv. Att släppa taget om relationer som inte är bra för oss är att ge både den andra parten frihet att välja sitt eget liv, men även att ge sig själv frihet att släppa ansvar för andras välbefinnande och därmed bli en friare människa.

Det är nog något vi alla behöver träna på :) vi går ofta runt och tycker om andras sätt att vara eller handla… men släpp dem och låt dem råda över sina egna liv… det är deras och bara deras. Vi kan finnas bredvid dem men det är oxå där vi måste stanna, inte gå in och peta i andras liv utan bara stå bredvid och stötta när så behövs.

Har efter en hel del rejäla "bergochdalbaneturer" i mitt liv, fått panik av en del avsked, men har blivit en aning friare nu. 

Känner starkt för dig elsa-linnea, och det du gick genom när Du var liten - förstår Dig verkligen!

Tycker det är en fin och nobel kvalitet att vägra ge upp en relation - det tycker jag visar att man har ett hjärta och att man inte hanterar en relation som "slit och släng".

Men som sagt alla Medaljer har en baksida…det jag själv fått erfara är att, lagom är bäst. För ens egna del.

Att våga släppa taget - ge sig själv utrymme och även motparten - ger tusenfalt tillbaka.

Tycker att alla ovan har skrivit väldigt bra också!

Kram fr moonflower

Jag behövde verkligen höra "att släppa taget inte är att överge"

Tack för att ni finns!

#15 den frasen borde man sy upp på en bonad och sätta upp

Var på en kurs i andlig och personlig utveckling och ställde frågan som just då var aktuell för mig.

" hur kan jag släppa taget om någon utan att skada eller såra?"

Fick det visa och kärleksfulla svaret: Att släppa taget om det som du känner skall släppas är kärlek. Att låta personen utvecklas genom att just du släpper taget.

elsa-linnea jag önskar och hoppas att du skall få den styrka och kraft som du behöver!

                          Ljus och kärlek