Annons:
Etikettofftopic
Läst 581 ggr
snoflinga
2013-02-17 21:35

Kommer jag någonsin att orka?

Käraste vänner, är det någon som känner igen sig och som kan ge mig hopp om framtiden? Handlar väl inte om healing precis men jag känner mig inte så "hemma" i de andra forumen ;)

Jag är alltid så trött efter att ha varit iväg bland folk, som idag, efter en timme på ett litet Zoo var jag helt slut i huvudet. Efter det en fika med familjen, sedan några mil i bilen, lite hästpyssel i stallet och sen några mil till i bilen - och när jag kommer hem är jag så slut, hela hjärnan känns överkokt och jag vill bara sova fast jag egentligen inte är trött.

Kommer jag alltid vara såhär? Jag tycker verkligen det är roligt att göra såna här utflykter men tröttheten efteråt är ju helt galen… Jag vill, jag vill, jag vill orka.

Har ni knep, tips, råd eller tröst att komma med? Dela med er :) Jag vill så gärna känna att jag kommer att orka med det jag vill göra ❤️Jag har så många önskningar och idéer, det bara bubblar upp saker hela tiden, men jag får ta en sak i taget och hela tiden känna efter om jag orkar 😴

Det gäller att ha mod att vara den man är,
och inte tappa modet för att man är den man är.

Annons:
[GunillaF]
2013-02-18 00:04
#1

Fy så jobbigt snoflinga! Kan det vara så att du tar in andras sinnesstämningar och ev dåliga energier så du blir trött av det tror du? Du skulle kunna testa att "skärma" av dig mentalt när du är ute bland andra människor.

Det finns många olika knep; Tänk att du är inne i en bubbla där inte andras energier når dig.

Det finns ett medium som tar på en keps när hon inte vill ta in andevärldens enerier och så skulle du ju kunna göra för att inte ta in levandes energier. Det finns säkert en massa andra knep också. Jag kommer bara på dessa två just nu.

Måste fråga; Har du kollat dina blodvärden och annat, så det inte är något sådant som gör att du blir trött?

Jag skickar en tankeenergikram. ❤️

[Chakra]
2013-02-18 07:38
#2

Har du läst om HSP; higly sensitive person?
Det finns en bra bok om detta.
Hör av dig om du vill veta mer om det.

Det var en tanka jag fick när du skrev det du känner.

Skogshumblan
2013-02-18 08:07
#3

Håller med Gunilla & Chackra, kolla dig hos läkare för säkerhetsskull. jag känner igen mig, jobbar som lärare av alla yrken. Massor av stora och små runt mig hela dagarna :) Jag brukar visualisera hur jag står inne i en blommas mitt och sen fälls blad för blad hårt om mig så jag är skyddad. Av någon orsak är det kronärtskocka jag ser blomman som, kanske för att se bladen är lite hårdare än vanliga blomblad? Jag skulle också vilja tipsa dig om att dagligen lyssna på avslappningsövningar eller guidad meditation. Finns många fina på Youtube. Personligen gillar jag Kelly Howells guidade meditationer som finns på "tuben". Speciellt " healing" och "faith" Hoppas du kommer på fötter snart igen.

/ Skogshumblan

Medarbetare på tarot och healing.

"I am not what happens to me, I am what I choose to be" Carl Jung.

szirius
2013-02-18 13:04
#4

Åh, jag tänkte precis som Chakra🙂! Läs om HSP, där finns både förklaringar och goda råd. Lyssna på dig själv, vi är alla olika.

Själv känner jag mig så väl nu så att jag alltid ser till att ha en vilodag efter ett stort event med mkt folk. Jag ser det inte som ett handikapp utan som självinsikt.

Så länge man kämpar emot sina egna känslor så blir man dessutom bara ännu tröttare…dina symptom kan lindras avsevärt om du kan acceptera att du behöver lite tid att "ladda batterierna".

[Ravenna]
2013-02-18 14:15
#5

#0 Du har fått fina råd och jag ville bara säga: tro inte att det är något fel på dig. Det är vanligt när man är en väldigt öppen eller "känslig" människa, att man tar på sig sådant som egentligen är andras. Och det är klart man blir trött då för vem orkar bära allt och alla?

Tröttheten slår in, systemet säger nu räcker det. Jag måste själv påminna mig om att vara hemma i mig själv, så jag inte lever utifrån alla andra.

Och som szirius säger, kämpa inte emot för då blir du ännu tröttare. Acceptera att saker är som de är och lev utifrån dina egna förutsättningar, inte andras.

Ibland kan det ju vara så att det vi tror eller tycker att vi vill eller måste hinna med, är ett tankemönster som egentligen kommer från någon annan. Det kanske är något vi har tagit på oss men aldrig utforskat eftersom vi trott att "detta är jag/mitt".

Egentligen vet vi mycket väl att vi inte kan (eller ska) göra allt, men att det är helt som det ska ändå. Det finns ingen anledning att ha bråttom, för vart ska du ta vägen? ;-)

Och alla är vi unika och ska vara oss själva. Så lyssna på dig själv, det är du värd.

[Ravenna]
2013-02-18 15:20
#6

Här är en video med bra sätt att grunda och centrera. Jag tycker själv det hon säger funkar bra och jag känner väl igen det hon berättar om "the feelers", tentaklarna som är ute och snappar upp allt och vilken skillnad det är att dra in dem. Prova. :-)

Annons:
snoflinga
2013-02-18 18:14
#7

Tack för era visdomsord ❤️Visst kan jag känna av andra människor till viss del, men jag tror inte det är det som tröttar mig - för det är väldigt sällan jag verkligen känner av en annan persons känslor (det finns ju en person jag verkligen känner av som om det var jag själv, är den personen sjuk mår jag exakt likadant i dennes närhet, jag får till och med dennes synproblem!) så det är nog mer alla intryck. När jag läser om HSP slår det mig att jag inte bara går och tittar på djuren och njuter av det, jag får också ångest så fort jag tycker att något av djuren har för lite utrymme eller ser ut att må dåligt, och så vidare. Så lika glad som jag blir över fladdermusen som visade upp sig för oss (stolt över hur vacker han är), lika ledsen blir jag när jag undrar om fågelspindeln är medveten om hur liten yta den har att leva sitt liv på…

Ni har så rätt så rätt i att man inte kan göra allt, men åh vad det är svårt. Hela världen är en katastrof och jag vet att det inte vilar på bara mina axlar, och jag vet att vi måste ha det så, för allt är relativt och utan det ena finns inte det andra, men det stör mig hela dagarna.

När jag tar det lugnt får jag dåligt samvete, får jag lov att ha det såhär bra? Får jag lov att bara finnas till när det finns de som svälter, som mördas, som misshandlas osv? Om jag tar det lugnt slösar jag med min tid. Jag skulle så gärna vilja hjälpa, vilja ta hand om alla djur jag önskar ett bättre liv, samtidigt så orkar jag knappt med mina två hästar och det känns absolut lagom med en katt och inte mer. Samtidigt som jag önskar mig en bra mobiltelefon så att jag kan lyssna på fin mediationsmusik och chakrabalansering, så undrar jag om jag verkligen får lov att önska mig en sådan telefon… Och så tänker jag att det är ju för att få mig att må bra så att jag kan hjälpa andra, men samtidigt blir man ju uppbunden av prylar och de gör att man blir mindre "fri".

Varje sekund av mitt liv pågår en massa tankar om allt, om universum, om allt jag läst eller hört och min hjärna försöker få ihop allt till en sanning, men alltet är så stort att jag inte får grepp och slutsatser jag kommit till måste omvärderas och bli en slutsats igen. Pust. Jag är så tacksam när kvällen kommer och jag får gå och lägga mig och sluta tänka en stund 😉

 Tack för era fina Länkar 🙂 och tack igen för era visdomsord, nu ska jag vila hjärnan en stund 🤪

Ja förresten, alla blodprover är jättefina, så det är inte kroppen det är fel på - även om den nog skulle önska motion men det orkar jag inte med alls, just nu är prio att överleva och hoppas att jag får ihop ett liv som är i balans ❤️

Tack för att ni finns och kan ge stöd kära ifokushealers ☀️

Det gäller att ha mod att vara den man är,
och inte tappa modet för att man är den man är.

Upp till toppen
Annons: