Godmorgon/ Goddag / Godkväll

Hur har ni det alla!

2013-02-02 13:39 #0 av: tin-tin68

För mig går livet lite upp och ner men jag kämpar på.Det som är jobbigast nu det är att komma i form och lära sig sina begränsningar.

Önskar er alla en fin helg!Glad

Anmäl
2013-02-02 20:46 #1 av: frodig

Hej Tin-tin och tack för frågan! Nog är det så med det här rackarns livet, att det går lite upp ibland och lite ner emellanåt. Så är det med mitt liv också.

Jag känner igen mig i det du skriver sen också. Det här med att försöka lära sig sina begränsningar, och att vara ur form. Det är jobbigt och plågsamt på många sätt att vara i det läget, så jag vill sända en varm peppande kram till dig.

Nog är det bra att kämpa på, och absolut värt det, bara vi kommer ihåg att vara snälla mot oss själva också.

Jag har gjort en lång resa, först in i utbrändhet, och sen steg för steg ut ur först det akuta läget, och sen vidare steg för steg hittat ett hållbart sätt att leva. Det har tagit tid, men det har varit värt varenda sekund, för jag har hittat mig själv nånstans bland allt bråte. Och mig själv är mycket lättare att leva med än den själv jag hade skapat förut FlörtTungan ute

Jag önskar dig också en bra helg, och skickar upp ett gäng bubblor till dig med vila och läkning som du kan plocka ner, om du vill Kyss!

 

Anmäl
2013-02-02 22:21 #2 av: tin-tin68

#1 Det är vad jag går igenom själv nu.Jag gick in i väggen i Mars så snart 1 år sedan. Jag är fortfarande sjukskriven helt och det kommer att ta ett tag till med träning på rehab jag har separerat och fått avliva min bästa vän.Så det har varit ganska så tufft ett tag.Men jag ska inte klaga jag tar ett steg i taget så kommer allt att bli bra.

Anmäl
2013-02-03 09:46 #3 av: frodig

#2 oj ja, det är mycket att klara på en gång det, så tufft är väl "bara förnamnet" tänker jag, men de låter bra och betryggande ändå att du har tillförsikten och att du tar det bit för bit, och att du har bitar att glädjas åt och att hålla dig till under vägen.

Vi börjar ju vara en ganska stor skara nu som gått igenom detta med utbrändhet, och också känner igen att vi kan vara lite "stökiga" med oss själva under resans gång, att det periodvis och stundvis blir lite gungigt under fötterna, och att vi inte kan "hålla ordning på huvet" hela tiden.

Då är det gott att ha en enkel men rutinmässig struktur att vara inom. Fast det är ju stadium "två", stadium "ett" är ju att bara få vara i kaoset och tyvär finns det inte alltid det utrymmet synligt för oss när vi är där.

Jag hoppas det känns okej att jag skämtar lite med en allvarlig undermening Kyss: Det här uttrycket "Man ska inte klaga" skulle jag vilja vända på. Nu är det sannerligen dags för mig att klaga Skrikandes!

Jag tycker att vi gott kan unna oss att klaga Tungan ute. Helt enkelt därför att det är svårt att få balans om vi undertrycker våra känslor av kanske frustration, besvikelse, jag orkar inte, jag vill bli omhändertagen som ett litet barn, osv. Eller vad det nu ligger i vår egen "klagan" inom oss.

Jag tror på att balansen och glädjen över det som är positivt i vår situation känns och syns bättre om vi också "tillåter klagandet". Fast det är klart att vi ska välja våra tillfällen och hur vi klagar.

Men trots allt, när vi släpper fram en känsla är det gott för själen att tillåta den att vara precis som den är. Både det som glädjer oss och det som tynger oss. Och även det som "sätter oss i ett mindre smickrande ljus".

Så Hurra för din tillit Tn-tin Skrattande, det "bådar gott" att du har den. Jag önskar dig mycket lycka till på din resa. Och så ber jag om ursäkt om du tycker jag tagit lite för stor plats i din tråd. Dom här tankarna ville liksom fram Kyss.

 

Anmäl
2013-02-03 10:38 #4 av: [Navahowolf]

Hej Tin-Tin roligt att se dig igen !

Uch ja den där utbrända vägen är vi många som gått och får gå.Hur jobbigt som helst att gå in i väggen och det tar tid att komma tillbaka men det går om man har tålamodet och som ni båda skriver lära sig sina begränsningar.

Jag fick mig en rejäl läxa efter två dignoser där jag mot alla mina värderingar om mediciner inte har något val än att mumsa i mig mina piller för att kunna börja må bra igen och få en normal vardag.

Märkligt hur man är bara för man har så starka värderingar så missunnar man sig själv att kunna bli bra igen,att ens egna ideal ställer till det så man blir riktigt sjuk och förlorar kontrollenn helt är ju inte klokt så den läxan har jag nu lärt och vi växer starka ur alla möjliga motgångar.

Samma sak med utbrändheten där fick jag så lov att lyssna och lära mig leva efter hur orken och dagsformen var vilken är betydligt bättre idag och kan inte jämföras med hur jag var för 10 år sedan.Lätt är det inte men vi har inga val och går starkare ur än vi gick in i.

Hoppas innerligt du piggnar till och finner din egen styrka igen,sänder alla positiva tankar i din väg.

Kram på dig Kyss

Anmäl
2013-02-03 15:49 #5 av: tin-tin68

#3 Du är fri att skriva det du vill och ska jag uppskattar det du skriver.Ja jag har läst sida upp och sida ner och mött så många som varit i samma situation eller är där nu.

#4 Hej igen! Jag mumsar också piller just nu för att få ork att klara vardagen med mig själv och barnen att gå i hop. Men jag måste lära mig att lyssna inåt bättre men det kommer nog så småning om.

Tack för era svar må så gott!

Anmäl
2013-02-03 22:07 #6 av: frodig

#5 Kyss tack!

Anmäl
2013-02-03 22:29 #7 av: [GunillaF]

Det gör mig ont att läsa hur besvärligt livet har tett och ter sig för er.

Jag har inte varit utbränd, men varit i "gränslandet". De kallade det för att jag var "överhettad" och det skulle vara precis innan utbrändheten.

Vården förklarade det som att jag/vi är för engagerad. Inget fel i att vara engagerad, men vi glömmer oss själva och då kan det bli för mycket till slut.

Jag tror jag lärt mig läxan, är fortfarande väldigt engagerad i mycket, men försöker komma ihåg att vissa saker behöver jag inte bry mig i och jag försöker tänka på mig själv lite mer än förr och jag ser til att fylla på energidepån varje dag.

Anmäl
2013-02-04 04:05 #8 av: Lynxx

Mmm...har varit hemma sedan 2000 efter en total kollaps.

Fy ***!

Men har åxå symtom fr mina amalgamfyllningar - tog inte ut ngn i höstas - så ja e bättre än förra vintern - då va ja riktigt dålig efter att bytt ut en enda fyllning. Så ja kommer aldrig till ngn rejäl förbättring.

Så var xtremt försiktiga - så ni inte åker på ngt sådant.

/L

Anmäl
2013-02-04 11:44 #9 av: tin-tin68

#7 Gunilla men jag känner inte att livet har betett sig illa utan jag själv som inte tagit vara på mig och lyssnat av vad jag mår bra av.Men förhoppningsvis så lär jag mig snart vad mina gränser går.

Anmäl
2013-02-05 17:50 #10 av: Snowgirl

tin-tin68 så tråkigt att höra att du "misshandlat" dig själv, och så fantastiskt att det vänt.

Jag är också i den sitsen och vet vilket jobb som måste göras.

Önskar dig all lycka på din väg

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.