Olika behandlingsmetoder

Body Harmony - en magisk, jordnära behandlingsform

2008-08-07 14:23 #0 av: Trisha

När Body Harmony kom in i mitt liv, kan man lugnt säga att allt förändrades..... Istället för att bli sjukpensionär, öppnades dörrarna till ett fullkomligt magiskt liv.

Mitt liv började som de flesta andras och fortsatte också som de flesta andras. Hade väl inte sådär jättebra koll på mitt liv och The Secret var ju inte ens påtänkt då.... Så jag hade två saker jag visste att jag INTE ville - jag ville inte bli nån kontorsråtta och inte jobba på sjukhus. Då var jag 15 år och några år senare arbetade jag som läkarsekreterare - livet hade bara hänt mig. Vilken ironi.....

Jag gifte mig, fick två barn och tyckte det var himmelriket slippa jobbet. I samband med att jag var tvungen att börja jobba igen när nr 2 var ett par år, så snubblade livet över mig än en gång men nu med massor av lycka! Jag fick vara med om att starta upp Friskis&Svettis i Eskilstuna och under ett par år dubbeljobbade jag på lasarettet och med F&S, plus mammajobbet förstås. Jag trivdes som fisken i vattnet och mitt dåliga självförtroende vad gällde mitt utseende försvann i ett nafs när jag satte på musiken och gav järnet med mina grupper. Ett gäng killar kallade mig Turner.... vilken ära va? Dom tyckte min energi på jympagolvet var som Tina Turners. Jag kunde äntligen säga upp mig på lasarettet och fick anställning på F&S kansli, jympade, massor med umgänge, härliga ungar och en ljuvlig man. Livet var på topp.

Då slog min nacke till. Efter ändlösa undersökningar och röntgen, besök hos specialister konstaterades att det inte fanns något att göra. Min wiplashskada var för stor för att jag skulle kunna fungera i livet igen. Fick rådet av läkarna att göra så lite som möjligt och sjukpension var det enda dom kunde erbjuda. Mitt sista hopp stod till Jern Hamberg på Alfta, en helt fantastisk läkare som själv fortsatt att hjälpa människor efter en egen flygolycka och överrörlig rygg på flera ställen. Jag var då gravid med mitt tredje barn. Men det fanns inget att göra där heller.

När jag kom hem var jag i ett stort svart hål, dryga 30 och skulle alltså tillbringa livet med att göra ingenting. Min fantastiske make tillät mig vara i hålet några dygn, sen sparkade han mig i ändan på det mest kärleksfulla sätt man kan tänka sig. Sa att det här lilla offret inte ens var i närheten av den tjej han mött. Tyckte först han var det värsta arsel i världshistorien, men sen fick jag fatt i mig själv.

Livet snubblade igen och jag hamnade inom försäljning - för jag tänkte INTE bli nån jävla sjukpensionär. Så det så. Gick en massa säljkurser och under den perioden var det hur inne som helst med positivitetstänk och varje gång jag hade så ont att jag inte trodde jag skulle klara mig genom dagen, så tänkte jag att jag förmodligen inte var positiv nog. Jag sprang vidare....

Under denna period gick jag en kurs och där fanns en kvinna som under lunchen berättade att hon höll på med Body Harmony. Vi undrade förstås och hon uttryckte det lite diplomatiskt att det var en väldigt lugn form av massage. Jag såg min chans då jag hade så ont att jag inte kunde koncentrera mig på kursen.

Fick på kvällen en behandling av underbara Linnea och på en timme åstadkom hon något som varken sjukgymnastik, akupunktur eller något annat kunnat fixa. Jag rörde på nacken, den var mjuk och följsam.

Jag frågade vad hon gjort! Jag har inte gjort något, svarade hon. Jag är bara en kanal. För vaddå?? undrade jag. Hon pekade uppåt.

Skitskumt. Minst sagt. Men jag var inte där ännu med mig själv, tyckte det här var för underligt. Så jag körde på något år till tills kollapsen var ett faktum. Träffade en magisk kvinna som vi hade kurs med i hur färger påverkade oss. Hon ritade av min aura inför de andra i försäljningsorganisationen och konstaterade att nu var det dags. Nu var det order från högsta ort. Inte en dag till, sa hon. I morgon dag är det du som sjukskriver dig. Du kanske kan köra något år till, men är du beredd att betala det höga priset? Den här gången hörde min själ. Med stöd från min man ändrade jag mitt liv från en dag till en annan.

Under ett halvår bara grät o sov jag. Träffade bara min man, barnen o mina närmaste. Från att ha haft ett liv totalt uppe i varv och oerhört social, så var det nu dags för min själ att vakna. Under dessa år vet jag faktiskt inte vad jag skulle ha gjort utan det fantastiska stöd min älskade man var. Han var outtröttlig under min själs kamp från totalt vrak till att långsamt läka, hela och hitta mitt sanna jag.

Efter några månader var det dags. Med blandade känslor uppsökte jag ett helt underbart medium i Stockholm, Mischan Hawkins. Det den kvinnan gav mig under några möten, kommer jag alltid att vara evigt tacksam för. Likaså till Linnea, som jag berättade om här ovan. Dessa människor som kan vara vägskyltar i våra liv - TACK, TACK, TACK!!

Mischan uppmuntrade mig att gå någon helgkurs, känna mig för. Sa att det var dags nu för min själ att minnas. Så jag anmälde mig till en Body Harmonykurs under en helg och nu började min andliga resa på allvar. På den kursen fanns papper om en tvåveckorskurs på Gotland med Don McFarland och Patric Collard och jag bara visste inom hela mig - det här ska jag göra.

Fråga mig inte hur det gick till - i slutet av 80-talet var ju inte direkt sådana här kurser "rumsrena", men jag var ostoppbar. Hade inga som helst pengar, den lilla sjukpeng jag hade räckte inte till dom här summorna. Men jag fick Försäkringskassan och Länsarbetsnämnden att betala för kurs, resa och vistelse och sen var det bara att åka. Nervös är väl förnamnet.....

När jag anlände till Gotland var första intrycket helt underbart. Don o Patric var de mest fantastiska män jag någonsin mött (bortsett från min man förstås!). Tuffa, varma, kärleksfulla och såg precis rakt igenom en. Jag hade så svårt att ta till mig allt som hände runt om mig, behandlingar där människor verkligen levde ut sina känslor och det hände hur mycket som helst under behandlingarna. Fy, vad var det här? Hur hade jag hamnat här? Och dessutom var det ingen av de andra som ens såg mig. Jag gick 3 km till närmaste telefonkiosk och ringde hem o grät. Jag kommer hem!! Nähäru, sa maken. Det ordnar sig. På"t igen!

Efter det fick jag en behanding inför de andra av Don McFarland och om jag ska försöka förklara dessa händer och den behandlingen, så blir det med dom ord som finns oss tillgängliga. Men egentligen finns dom inte. Min kropp gjorde sitt jobb, dessa otroliga healinghänder läkte djupa smärtor inom mig och tro mig - jag låg allt annat än stilla på britsen! Det var som om min kropp gjorde sitt jobb utan att bry sig ett dugg om hjärnan. Efter behandlingen upplevde jag en närvaro och en lycka som jag inte gjort på länge, länge. Sen var det en räcka av upplevelser resten av kurstiden och kroppen & själen jublade!!

Upptäckte under min vistelse att jag anmält mig till en lärarträning, kursen var indelad i fyra sektioner. Blev helt förskräckt, jag hade ju ingen som helst erfarenhet, det här var ju helt fel!! Dessutom tyckte jag det var skitjobbigt med dom som var anmälda till detta, dom snurrade som flugor runt en sockerbit och försökte till varje pris få Dons o Patrics uppmärksamhet. Inte alla förstås. Men tillräckligt många var helt fokuserade på att synas, visa hur duktiga dom var osv. Ni vet tjurarna i Ferdinand (Disney på julen). Pratade med Don och han sa lugnt att hans erfarenhet var att om någon vet att den inte vet, så kan vad som helst hända och ofta händer det massor. När det sen kom till dom som tyckte att dom visste och kunde så mycket, så blev det ofta, ofta så mycket mindre som hände.

Häng på du sa han till mig. Så jag gjorde det och hade ju inga som helst krav på mig, jag visste ju att jag var gröngölingen. Och det visste dom andra också, kan jag rapportera. Jag var tämligen osynlig. Men det gjorde inget. Don hade gett mig feedback under vistelsen, när jag tyckte saker o ting var jättejobbiga. Orden glömmer jag aldrig, aldrig någonsin. Han såg mig rakt i ögonen och sa: "I wish I could borrow you my eyes, so you could see what I see". Min själ jublade av någon anledning, han hade sett mig. Kan inte påstå att jag fattade det då, blev bara glad just då, men orden har varit med mig ända sen dess och har haft ett oerhört intryck på min färdväg.

I slutet av den här kursen var det dags för personlig feedback och Don vände sig sist av alla till mig. Jag hade ju ingen förväntan så min chock var total när han bara sa enkelt; I want you as a teacher. Sa åt mig att skaffa erfarenhet av behandlingar, fortsätta gå kurser och när tiden var rätt så vill han så gärna att jag skulle gå för det. Lycka, lycka.

Jag lärde mig mer och mer om Body Harmony och älskade detta mer och mer, och gör det än idag. Min nacke läktes, inte helt lätt session då jag genomgick en hängning från ett tidigare liv men direkt efteråt så visste jag att jag var bra. Förstås har dom läkare jag pratat med sagt att man måste ha blandat ihop röntgenbilder och gjort något misstag med alla undersökningar. Suck. Men jag brydde mig inte om det - jag var fri från min värk och heeeeelt salig!

Under min lärarträning (som tog flera år, kraven är höga!) så fick jag innan en kurs välja en siffra mellan 1 . 300 nånting. Det visade sig vara verser från A Course in Miracles och min vers jag valde "slumpvis" har varit med mig ända sedan dess:

God Is But Love - and therefore so am I

I step back and let Him lead the way

I walk with God in perfect Harmony

God is but Love - and therefore so am I

För det är precis detta healing i alla former handlar om. Att öppna upp sig för healingkraften och låta den strömma igenom och till klienten. Har genom åren fått många frågor från healers som varit trötta och helt slut efter behandlingarna. Enligt min erfarenhet så är det alltid samma orsak: Man ger av sin egen energi, istället för att vara kanalen.

Givetvis är det du som också är viktig, en del tar ju bort sig själva som någon viktig del alls, vilket jag tycker är helt fel.

Inom BH så understryks hela tiden vikten av att kontinuerligt fortsätta sin egen resa och ta hand om sig själv för att kunna fortsätta vara kanalen. Händer något negativt inom en BH-terapeuts liv, så uppmuntras man alltid att ta behandlingar och läka det som är uppe till ytan. Något som jag tycker är så viktigt för att kunna fortsätta vara en bra terapeut.

När jag nu berättar lite mer om BH, så vill jag understryka att detta är den healingform jag fastnat för, för att den hjälp mig så mycket och det är så högt i tak i allt som plockas in på BH-kurserna. Som Don brukar uttrycka det: Everything that empowers a person is body in harmony! Jag älskar det! Så jag säger INTE att det här är bättre än något annat. Det är bara namnet på en härlig healingmetod.

I BH finns det några saker som understryks gång på gång, och som jag har sån respekt för och som också gjort att jag stannat vid denna metod, om än med mina andra erfarenheter som komplement. T ex spirituell healing och min medialitet.

Dels är det att vara kanalen som jag skrev om ovan. Dels är det den totala respekten för klienten. Det är aldrig, aldrig DU som bestämmer. Du lyssnar, lyssnar och lyssnar. Det finns inga bestämda healinggrepp eller posititioner utan massor av olika och det är framför allt din intution när du läser av kroppen som bestämmer var du vill lägga händerna. Det är under behandlingens gång ett inlyssnande hela tiden.

Du kan ha en dialog under behandlingens gång och säga saker som kommer upp. Du säger aldrig ett påstående, utan formulerar det med högsta respekt. T ex:

"Jag undrar lite vad du har för förhållande till.....   "     eller:

"Jag känner sjukhusdoft och får en känsla av nedsövning - är det något du kan relatera till?"

Alltså frågor, mycket försiktigt ställda - mer som förslag till tankar. Om klienten nekar eller inte vill kännas vid det vidare så släpper man det hela. Det är alltid din klient som är boss på skutan!

Det är heller inte du som "fixar" något, du väcker bara den kroppens egen läkningsförmåga.

Det kan bli väldigt starka behandlingar, men det är helt upp till klienten! Man provocerar ALDRIG något!! Vi blev "lärda" att skrika högt "RAAAAPE" om vi någonsin under en kurs kände att någon blev för hårdhänt eller provocerande. Däremot kan man följa kroppens signaler och likt en härlig danspartner så följer man med i dansen.

Det här är också sån glädje i att hela tiden blivit lärd att vara medveten om att man aldrig VET någonting. Även om du behandlat en person massor med gånger, så har du aldrig någonsin haft händerna på där den personen befinner sig just nu!

Inom BH ser vi mycket på kroppen och dess signaler och i början blev man ju lite störd och såg kroppar man ville behandla överallt!! Men även här fanns ju grundläran med - aldrig, aldrig någonsin kasta sig över någon oombedd. Detta har funnits med mig i allt jag utvecklat inom det andliga - min medialitet, min intuition - allt. Människor får lov att inbjuda först till dansen!

Men det är oerhört spännande att se hur mycket en kropp kan berätta och frigöra! Upphör aldrig att fascinera mig! Att få vara språkrör för en kropp som kanske försökt hojta och göra sig hörd länge, länge - det är en sån gåva.

Avslutningsvis kan jag också säga att mellan behandlingar och läran om beröring, så har också Don McFarland varit en sån viktig vägskylt för mig med sina örnögon. Ibland har jag varit galen av ilska på honom, när han dragit ner brallorna på mitt ego och blottat inför en massa andra människor. Men det går bara en kort stund, sen kapitulerar jag. Han har adresserat mycket inom mig som jag fått bearbeta och som jag tagit många år längre att se utan honom. Obekvämt - ja!!!! Värt det? JAAA!

Han har försökt få mig dräpa min Florence Nightingale inom mig många gånger. Där har jag dock varit lite för envis, och i min tro att jag bara måste finnas där för allt o alla så lade till sist min sköldkörtel av för ett tag sen. Jag har dock med all min erfarenhet bakåt, förstått varför det hände. Jag kunde inte låta henne gå i graven, förrän det helt enkelt inte gick längre. Så djupt satt min skuldkänsla att jag var tvungen driva det hit. Blev lite brak i livet, förstås. När inte kroppen funkar längre, så går det ju åt pipan.

Men efter konkurs och medicinska utredningar och att på djupet ta hand om mig och förstå vad jag behöver göra, är nu min kropp i lycka igen. Och än en gång har Dons ord hjälpt mig genom den senaste utmanande processen. Han blev vid ett tillfälle kritiserad av en grupp för att han var i sin process och reagerade. Han skulle ju vara gurun, ledaren - gubevars!!

Han svarade dem: Om ni inte kan acceptera att jag är en människa i ständig utveckling, då har vi inget att säga varandra. Sen gick han.

Och så tror jag det är. En ständig utveckling så länge vi är kvar i våra kroppar. Och nu har jag ännu mer att ge som vägskylt till andra efter de senaste livsupplevelserna. Så nu tänker jag starta utbildningar igen, med min egen etikett då jag bakat in en massa annat. För en kropp  i harmoni är ju en nödvändighet för att den stora energihöjningen som äger rum nu på Moder Jord ska funka!

För närvarande är jag inte lärare i Body Harmony, då jag inte kunnat vara med i de kontinuerliga utbildningarna som krävs för att få fortsätta vara lärare. Detta på grund av ekonomisk omöjlighet. Vill bara understryka detta, så inga missförstånd sker. Men på nästa Body Harmonyconvent ska jag vara med igen! Rekommenderas varmt! Vi träffas någonstans på jordklotet och har body harmony 24/7 i ett par veckor. Fullständig magi - jag lovar!!

En lång artikel om något som gett mig så mycket här i livet och som jag ville dela med mig av! Fortsättningsartiklar kommer i form av mer instruktiva artiklar och mina tankar vad som är viktigt inom healingen.

Tack för ordet!

Elinor

 

 

Anmäl
2008-08-07 14:50 #1 av: Soffe

Tack själv för en intressant och bra artikel med mkt inlevelse Glad

Anmäl
2008-08-07 14:57 #2 av: Tuva-Lena

Fantastisk artikel Trisha! Jag tokläser genom hela texten, fastän jag har fått höra den berättas tidigare -  tröttnar aldrig på att få lyssna till dig. ;) Stor kram till dig du goa naturängel!

"Att många tycker samma, betyder inte att dom har rätt.."

 

Anmäl
2008-08-07 15:05 #3 av: EvaNy

Tack för en mycket fängslande artikel! Skrattande

Anmäl
2008-08-07 15:07 #4 av: Soffe

Har du funderat på o skriva en bok? Eller kanske gör du det redan :)

Anmäl
2008-08-07 15:35 #5 av: Ljuset

Tack för en underbar artikel och för att du delar med dig av dig själv. Vill läsa fler artiklar av dig. Kram

Anmäl
2008-08-07 16:19 #6 av: [Hellas]

Tack kära goa Trisha, vilken underbar berättelse, det är så att håret reser sig av välbehag.
Jag vill nog återkomma till din berättelse igen.

Kram //Hellas

Anmäl
2008-08-07 17:39 #7 av: maiya

Vilken underbar berättelse Trisha,och tack för att du vill dela med dig av den.Kram

Anmäl
2008-08-07 18:55 #8 av: MariaJ

Tack snälla Ellinor för din fina berättelse. Den berörde mig djupt och jag har samma inställning i mångt och mycket som du, vad gäller bemötandet av människan. Jag känner ochså att din utveckling har varit faschinerande och fantastisk och visst är det viktigt att ha personer omkring sig som förstår då man är i en stark utvecklingsperiod..

Det glädjer mig att du ville dela med dig, då jag tycker det är viktigt att lyfta fram flera olika sätt att jobba med människor. Du får gärna lägga in en tråd om du får reda på var och när fler träffar ska vara..

Kram på dig ..MariaJ:-) 

Carpe Diem

Maria Johnsson

Reikimaster/lärare, kursledare och mässarrangör

Anmäl
2008-08-07 18:59 #9 av: FiaH

Tack så otroligt mycket, för en fantastisk berättelse, den gick långt in i mitt hjärta.. Kram kram

Anmäl
2008-08-07 20:23 #10 av: Rocktjejen

Gud vilken historia jag rös hela jag och samtidigt blev jag sådär lycklig som jag bara blir när det händer något fantastiskt i någons liv..du har ju så mycket med dig och tror på att du kan komma hur långt som helst med det..hur har du orkat att resa dig efter varje fall?? från en annan som har krälat länge nog där nere.

All lycka till dig framåt i ditt fortsatta liv!

Varma kramar Eva

Anmäl
2008-08-07 21:01 #11 av: [Vintersaga]

Härlig artikel Trisha!

Jag säger som Soffe - håller du på och skriver på din livsbiografi? Du kan verkligen konsten att fånga läsarens odelade intresse :-)

Hela din berättelse skänker en genklang inom mig - som om det är precis så där som vi skall leva, vara som medmänniskor!

Kram Rickard

"Det jag fokuserar på växer i styrka!"

Anmäl
2008-08-07 21:04 #12 av: Trisha

Jag vill verkligen tacka av HELA mitt hjärta för responsen! Jag är lite utan ord nu... (haha - inte vanligt!) men vill att ni ska veta att det här ger mig mod att fortsätta skriva, vilket är min absoluta passion i livet! AV olika anledningar blev jag lite stukad i livet och det här med skrivandet har legat i en liten ask, låst ordentligt, inom mig.

Tack alla ni! Betyder massor!!

Återkommer med fler artiklar - nu är jag så peppad!

Kraaam!

Anmäl
2008-08-08 00:03 #13 av: Pluppis

Trisha, vilken berättelse! Jag är fullkomligt mållös!! Jag ryser över hela kroppen men av något som påminner om ett enormt välbehag och lycka.. Förstår du vad du "sitter" på?? Där skulle du kunna slå ut halva (minst) traditionella läkarkåren, utan problem!!

Jag ser fram mot att få läsa mer!

Kramis

~* Framtiden är något som endast du själv kan skapa *~

~* Välkommen tíll www.healings.se *~

Anmäl
2008-08-08 09:05 #14 av: siberlina

vilken  fantastisk  berättelse , och vilken under bar  man   du verkar ha

Anmäl
2008-08-08 15:08 #15 av: Trisha

#Tack igen alla! Ja, han var fantastisk och far till den största gåvan i mitt liv - mina tre barn. Dagen efter jag kom hem från Australien och precis blivit Body Harmonylärare - ett stooooort mål för mig, då gick han. Men under den tid som han fanns där, var han så värdefull. Det kan inget ta bort. Haft väldigt svårt att hitta någon "ny" Standing Chief, som du förstår..... Nästan 30 år tillsammans, det tog lite tid att läka.  Men sedan fortsatte ju färden....

Kommer att lägga ut en psykologisk thriller jag skrivit, inte så lång så ni orkar läsa. Det gjorde jag för att bli av med lite i min läkningsprocess. Tänkte ni kanske ville läsa, om ni tyckte om mitt sätt att skriva. Återkommer om det. Kanske det kan ge glädje till någon.

Ha en sköön dag i ösregnet. Jag skriver..... härligt!!!

Anmäl
2008-08-08 15:09 #16 av: annalina

Fantasisk!!

Jag är alldeles tagen efter din helt underbara berättelse.

Du har verkligen berättandets gåva!

Många kramar från Annalina

Anmäl
2008-08-08 16:23 #17 av: [Vintersaga]

#15 - Absolut Elinor - den vill åtminstone jag läsa och jag blir förvånad om ingen annan vill det... Skrattande

Kram Rickard

"Det jag fokuserar på växer i styrka!"

Anmäl
2008-08-08 16:44 #18 av: FiaH

#15 Självklart vill jag också läsa den, väntar med spänning.

Kram Glad

Anmäl
2008-08-12 15:00 #19 av: gyllenehjartljuset

Tack för att du delar med dig av dina erfarenheter och jag beundrar din styrka att resa dig igen och igen. Skrattande

Kram

Anmäl
2008-08-12 20:49 #20 av: Trisha

Tack Gyllene Hjärtljuset! Lär mig så mycket efter varje knockout livet erbjudit mig! Gör mig mer och mer ödmjuk inför det faktum att allt verkligen inte alltid är som det verkar vid första upplevelsen....

Ha det bäst nu!

Anmäl
2008-08-14 18:53 #21 av: Trisha

Ett tips om någon är intresserad: Fick ett mejl från en mycket god vän som är Body Harmonylärare, Eva Willenheimer. Om jag tipsade om hennes grundkurs i Body Harmony på Axelsons i höst, så skulle den personen få 20% rabatt på utbildningen. Tänkte om någon känner sig nyfiken, så är det ju en bra början! Eva är en underbar, kunnig person som jag varmt kan rekommendera.

Om någon blir misstänksam - nej, jag har ingen provision!

Mejla Eva om du är intresserad: eva.willenheimer@bodyharmony.nu

Jag kan inte i nuläget hålla Body Harmonykurser, som jag nämner i artikeln då jag inte haft råd upprätthålla det man behöver göra för att förbli lärare. Jag kommer igen, men det tar kanske ett tag. Pengar vet ni.... Därför ger jag det här tipset, någon kan ju ha fått lite lust att veta och lära sig mer!

Varma regnhälsningar

Elinor

Anmäl
2008-08-14 19:03 #22 av: FiaH

#21 Låter spännande. Var bor Eva?Skrattande

Anmäl
2008-08-15 03:10 #23 av: Trisha

Hon bor i Stockholm och kursen är på Axelsonsinstitutet vid St Eriksplan.

 

Anmäl
2008-08-15 09:39 #24 av: FiaH

Tack så mycket Trisha..

Anmäl
2009-01-23 12:14 #25 av: ankibe

Hej Ellinor! Det var längesen vi hade kontakt. Vill bara helt kort tacka för din fina beskrivning av din process och av Body Harmony. Jag arbetar inte längre eller håller på nämnvärt med BH-behandlingar men jag är evigt tacksam för den träning i förhållningssättet jag fått och som alltid finns med mig. Jag har pluggat de senste åren och tar snart min psykologexamen och jag har under mina studieår varit så ooooerhört, för att inte säga j-a, tacksam , att det inte går att beskriva, över att jag har mina erfarenheter med Body Harmony med mig i bagaget....läs kroppen. Det har gett en extra dimension till förståelsen av det som fungerar inom, vad det först verkar som, så olika terapeutiska "metoder" som t ex Mindfulness som psykoanalys. Det har också känts fantastiskt att känna igen och få bekräftat från vetenskapligt håll att det som jag sett "funka" i BH, dess verksamma principer är sådant som nu börjar bli mer allmänt accepterat och  s a s "vetenskapligt rumsrent"....googla gärna på Allan N. Schore eller läs dessa artiklar på http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1194&a=588313 eller http://www.thinkbody.co.uk/papers/interview-with-allan-s.htm

Dessutom ställer jag också helt upp på dina tips om Eva Wllenheimer och hennes kurser på Bl a Axelsons.

Stor kram till dig tills vi ses igen!

Anki

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.