Just nu pågår en mycket intensiv men kärleksfull period i vår natur. Var helst du går, i stad eller i natur, dag eller natt, så ser du en iver som aldrig skådas annars.
Ljuset har vänt åter och nu är dagarna längre än nätterna. Det dröjer inte länge förrän vi har ljust dygnet runt. All denna energi- all denna livskraft-all denna kärlek! Om vi skulle sätta färger på kärleken så tror jag att allt är i regnbågens färger. Är det någon tid på året vi skandinaver tinar upp så är det på våren.
Här hemma på tomten har jag mycket att glädjas trots att trädgården inte är i ordning. När snön fortfarande var kvar och det var några veckor före påsk hade vi förmånen av att få vakna till underbart kvitter. En stor flock grönsiskor hade anlänt. Tillsammans med allehanda finkar och sparvar kalaserade dom på solrosfröna. Att då få öppna fönstret och lyssna var en njutning för sinnet och en lisa för själen. Vilken energi dessa små varelser kan dela med sig av!
Inte långt därpå kom stararna och koltrastarna. Starens vårdrill är ljuvlig och ett ivrigt spanande upp mot trädtopparna för att se de ståtliga herrarna göra sin stämma hörd påbörjades. Koltrastarnas knixiga skutt och med en vipp på stjärten klargjorde att våren var på väg.
Uppe i skyn kom ormvråkarna seglande även de triumferade över vinterns slut och att tillgången till sork på åkrarna ökade. Tornfalkarna har jag inte sett till i år men jag hoppas att de finns kvar hos oss.
Så kom då påskaftonen och den första ordentliga vårsolsdagen. Vi tog en promenad och över nejden drillade lärkorna! så underbart att se dessa välljudande fåglar, stå nästan stilla i skyn och kvittra av liv och lust. Tofsviporna flög sina rituella danser och utstötte sina läten, allt för att göra sig hörda- se mig -välj mig!
Tranorna börjar tidigt på morgonen med sin sång och har man tur får man se dans också. Svanorna och gässen drar i streck ovanför- var ska vi landa? var ska vi bo?
Jag har även haft förmånen att få se en domherrehane krumbukta sig och sjunga för sin tillkommande. Så härligt att få höra den andra sången än den entoniga vinterlåten. Så härligt att få se honom dra in stjärten under sig och vicka på hela kroppen och se honans spelade ointresse. Visst kan vi dra paralleller med människorna.
En sen kväll gick jag ut och inte ens då var det tyst och stilla. Ugglorna har full fart då. Jag räknade till fem olika ugglor varav det nog borde vara två arter. Inte ens natten kan kväva vårens kärlek.
Nu har sädesärlan anlänt och snart kommer nog svalorna och tornseglarna.
Kråkor och kajor och skator har även de fullt upp nu. I morse satt jag och tittade på grannens kor som är utedjur. På den ena kons rygg satt tre kajor och plockade vinterpäls för fulla muggar för att kunna boa med. Kon bara njöt när de försiktigt med näbbarna plockade bort raggen. Inget förspills och det är säkert fler fåglar som hämtar bomaterial från dom.
Skogsduvan är igång den med och enligt en gammal tant som jag var mycket hos som barn så gråter hon för att räven tog hennes ungar och det låter ganska likt "Han tog de sju- huhu".
Löpsedelsbilden och fotot nedanför är taget av signaturen Assars som är medlem på vår systersajt foto som jag varmt rekommenderar. Tack Assar för den härliga bilden på duvorna!
Jag är också förtjust i fåglar.
